Igårkväll när jag var på väg hem från en kompis, hann jag inte riktigt hela vägen hem. Då jag hade ca 40m kvar till min ingång, så stannar en röd liten bil mig. I bilen satt en liten kvinna, som jag dessutom kände igen. Hon bodde i trappuppgången bredvid. Till slut fick hon upp låset på passagerardörren, och frågar vad klockan är. - Tjugo över tio, svarar jag. Så undrar hon om jag har körkort. - Ja, svarade jag. Då undrar hon om jag skulle kunna skjutsa henne till läkarstation, hon hade en tid halv11. Undrar om dom verkligen har öppet så sent, då jag vet att dom stänger 17. Ja, hon skulle bara till distriktsköterskan och hämta ut nå medicin. Tänkte för mig själv att om det var till distriktsköterksan hon skulle, så har hon säkert öppet på kvällen/natten också, eftersom hemtjänsten också borde ha en sköterska till hands.
Så, jag sätter mig i bilen och kör iväg. Hon kör helst inte, eftersom att hon som har slutat att köra. Hon kommer ändå på att hon hade nog kunnat köra själv, eftersom det var så lite folk ute. När vi kom fram till läkarstation så tycker hon att det var lite bilar här också. Då säger jag att på kvällen är det inte så mycket bilar ute. Då förstod hon. Klockan var inte halv11 på dagen, utan det var kväll. Hon börjar småskratta och skämmas. Säger att det ska hon inte göra. Hon småskrattar hela vägen hem, och säger hur dum hon känner sig. Väl hemma så tackar hon så mycket för hjälpen.

Jag hade gjort Dagens goda gärning, även om det inte blev som det var tänkt. Hoppas bara det gick bättre för henne idag.