Glöm inte insamlingen för Barncancerfonden!

Nu när det på lördag äntligen ska bli dags att ta sig an andra delen av En Svensk Klassiker i form av Lidingöloppet så hoppas jag på att kunna springa in några till slantar till min insamling!
För er som har missat det så har jag alltså startat en insamling till förmån för Barncancerfonden. Jag vill att min träning inför En Svensk Klassiker ska betyda något, inte bara för mig själv och min egen hälsa, utan även för andra. Jag kan ju inte träna för att någon annan än jag själv ska må bra, men om jag kan få andra att tycka att jag gör ett bra jobb i och med min träning så kanske dom vill hjälpa mig och därmed skänka en liten slant till förmån för Barncancerfonden. På så sätt så kan jag ändå hjälpa dom barn och familjer som är drabbade av denna hemska sjukdom, genom att det läggs ner mer pengar och energi till att hitta botemedel och för att familjerna ska få det stöd dom behöver.
 
Vill ni läsa mer om insamlingen eller om Barncancerfonden, klicka här!
 
 
I dagsläget är insamlingen uppe i 2700kr! Det är ju helt fantastiskt bra! Mitt mål är att samla in i snitt 1250kr per lopp. Innan jag ens hade simmat i Vansbro så var insamlingen uppe i 1300kr och några veckor efteråt kom den upp i över 2000kr! Jag är redan samlat in drygt hälften av vad mitt mål var och då har jag inte slutfört del 2/4 än! Så jag hoppas och håller tummarna att det ska gå lika bra i fortsättningen! Mitt mål är fortfarande 5000kr, men samlar jag in mer än så blir jag överlycklig!

9 dagar kvar

I tisdags fick jag hem mitt startbevis till Lidingöloppet! Det börjar verkligen närma sig nu! Är grymt taggad och peppad, men jag har ett grymt oflyt just nu.
Det hela började ju för en månad sen med att jag började få lite smått ont i halsen. Det försvann inte och utvecklade sig så jag fick slem i halsen, lite hosta och en riktigt envis heshet. Då det var som värst kunde jag nästan inte prata för att jag var så hes. Proverna visade ingenting så det enda jag kunde göra var att lindra med de receptfria läkemedel som fanns. Träna fanns inte på kartan! Jag som hade tänkt testa springa 30km innan semestern för att testa kroppen och veta att den hinner återhämta sig.
Jag åkte sedan utomlands i två veckor och 4-5 dagar in på semestern vågade jag börja promenera och sedan springa lite försiktigt. Jag kände mig helt frisk och sprang några morgnar. Tyvärr inga långa sträckor då det blir så varmt, eller är varmt hela tiden. Längsta sträckan blev lite drygt 7km.
I lördags då jag kommit hem sprang jag 10km. Planen var att springa det dubbla men eftersom jag bara hade sovit 2h på morgonen kändes det överkurs. Dessutom mådde jag inte bäst, vilket jag tror berodde på att man åt mat på flyget mitt i natten.
 
 
Nu är det så att jag i söndagskväll/måndagmorgon hade lite ont i halsen, igen! Har inte haft mer ont sen dess men nu börjar jag vara slemmig i halsen morgon och kväll och idag känner jag en liten heshet i rösten som inte fanns där igår. Vad tusen är det som händer med mig?! Denna gången kan det absolut inte vara överträning som resulterar i att kroppen säger ifrån. Jag har inte tid att bli sjuk, jag ska springa 30 tunga km om endast 9 dagar! Snälla snälla, låt mig få vara frisk! Låt det stanna med lite slem och en nästan-heshet! Jag får inte bli sjuk nu! Och skulle jag bli det skulle jag ändå försöka ta mig igenom Lidingöloppet. Så länge jag klarar reptiderna så får jag väl gå mig igenom loppet. Men så långt hoppas jag verkligen inte att det ska gå. Jag intalar kroppen att den är frisk och inte ska bli sjuk och att jag ska greja det här!

Vansbrosimmet

 

Bättre sent än aldrig, men nu jäklar är det dags att berätta lite om hur simningen gick!
 
Dagen började med frukost på Vandrarhemmet kl 8. Sedan bar det iväg till Vansbro. Vi började på målområdet där vi gick en runda till i tältet och jag köpte mig en Vansbrosimningen-tshirt. Medan pappa gick med grejerna till bilen så började jag och mamma och promenera iväg till starten för att se om vi hittade igen några andra Älvsbybor som skulle starta runt 12-tiden. Och se det gjorde vi! Så vi pratade en stund, pappa hann komma och sedan gick deras start. Så då gick vi längs vattnet tillbaka till målområdet igen. Tittade på dom som simmade och sedan åt vi lunch.
 
Innan vi gick mot starten igen så gjorde jag och mamma en gratis kroppsscanning där vi fick veta en massa värden, bl.a hur många procent av vikten som var fett och muskler. Jag låg tydligen precis under gränsen för vad som var hälsosamt. Hälsosamt var 21-33% fett, jag låg på 20,8. Min fysiska gradering löd "smal muskulös" och min metaboliska ålder låg på 12. (Man kan tydligen ligga max 15 år yngre än vad man är, och det gjorde jag visst.)
 
När vi kom fram till startområdet la vi oss ner och vilade en stund i det vackra vädret. Men sedan var det dags att börja byta om och nervöskissa. Packade ner alla mina saker i medföljande påse och sen gick pappa och slängde den på ett släp, dom fraktade sedan iväg allas saker till målområdet. När det blev dags för min startgrupp att börja värma upp sa jag hej då till mor och far och gick iväg. Värmde upp och sedan var det bara att gå till starten och registrera sig, gå ner i det inte supervarma men ändå inte så kalla vattnet och börja simma. Och jäklar vilken skjuts man fick! Strömmen gjorde sitt även fast man inte tänkte på det! Jag tog långsamma fina simtag, njöt av stunden och tittade mig omkring, jag ville spara på krafterna till sista kilometern och hade inte bråttom alls.
 
 
 
 
När vi hade simmat 500m var det dags att svänga upp i Västerdalaälven och motströmmen. Två sekunder efter att jag hade tagit mig runt kröken så kände jag hur kallt vatten strömmade emot mig! Det var betydligt kallare i älven än i Vanån! Men som den norrbottning man är så var det bara att bita ihop och simma på. I början försökte jag hålla mig nära strandkanten, men eftersom det blev så himla trångt och jag fick framförvarande simmares fötter i händerna valde jag att göra tvärtemot alla tips. Jag la mig alltså längre ut i "banan", i mitten ungefär. Jag kände som så att jag hellre får ta i lite extra och kunna ta ut simtagen ordentligt än att ligga och smygsimma med risken att bli knockad eller knocka någon annan. Och jag tror jag gjorde helt rätt i det, för det kändes då som att jag kunde simma om några stycken.
 
 
 
 
När jag sedan kom i mål kände jag mig inte alls så himla trött, men jag kände mig väldigt tung då jag kom ur vattnet. Fick hjälp av en funktionär att få ner dragkedjan i våtdräkten och sedan gick jag och försökte hitta mor och far. Och där stod dom, minst lika glada och stolta som jag själv var! Tänk, jag hade precis genomfört mitt första klassikerlopp, mitt första simlopp över huvud taget!
 

 
 
Vad blev tiden då? 0:42:48 landade jag på. Är nöjd med den tiden. Då jag simmat inne i bassäng har jag simmat 1000m på ca 26 minuter. Simma utomhus räknar jag med 30 min /1000m. Och då simmade jag ju ändå lite fortare, för med den hastigheten skulle 1500m ha tagit 45 min. Så mer än nöjd! Är fortfarande besviken över att det var nerkortat, men jag hade ju redan innan bestämt mig för att göra om det nästa år. Och då vet jag vilken tid jag vill slå! Min farbror gjorde en klassiker för många år sedan och simmade då på 1:13:00. Så den tiden vill jag absolut slå, han tror själv att jag lätt kommer att göra det.
 

En Klassiker

Igår började SVT sända andra säsongen av En Klassiker. Det är alltså en svensk serie där man får följa fyra människor som ska ta sig an En Svensk Klassiker, en av deltagarna är elittriathlonutövare, två är ganska normaltränade medan en är mindre tränad.
 
 
Har precis sett första avsnittet som handlade om Vätternrundan. Redan nu, 296 dagar till start, blev jag så sjukt nervös inför detta lopp bara av att se lite av det på TV! Jag börjar fundera vad fasiken jag har givit mig in på?! Under hela den här tiden (snart ett år) är det cyklingen jag har oroat mig för mest. Och bara just därför sparar jag den till sist. Inte så smart tänkt det heller. Men det är tur att jag är jäkligt envis, för jag SKA klara det! Inför alla lopp så har jag satt som mål att ta mig igenom det. Om jag sedan gör det inom en viss tid så skulle det bara vara en bonus. Just VätternRundan skulle den drömtiden ligga på 15h. Dom få cykelrundor jag gjort nu i sommar visar en snittid som tar mig runt på 12h. Men då måste man lägga på tid vid depåerna och att man kanske inte cyklar sista 5 milen lika snabbt som dom första 5. Samtidigt som jag blir nervös av blotta tanken på att cykla i mörker och kyla och kanske regn och rusk så blir jag så jäkla taggad! Jag ska fasiken ta det!
 
Klicka här för att komma till serien.

Stöd Barncancerfonden!

Veckan innan jag skulle simma Vansbrosimningen startade jag upp en insamling till stöd för Barncancerfonden. Jag har haft tankar hela vintern/våren om en insamling till något, men aldrig riktigt tänkt tanken färdigt eller börjat dra i några trådar. När det så närmade sig första start så fick jag lite bråttom, vilken av alla fonder/föreningar ska man välja? Att hjälpa barn känns som en självklarhet och eftersom vi har cancer i släkten (inte bland barnen tack och lov) så blev det rätt naturligt att välja Barncancerfonden.
 
Klicka här eller på bilden för att komma till insamlingen och för att läsa mer.
Insamlingen har redan kommit upp i 1350:-! Tackar och bockar ödmjukast för Barncancerfondens räkning! Lyckas jag samla in samma summa pengar vid varje lopp så kommer jag nå målet på 5000:-! Det känns superbra! Och skulle jag inte nå den summan är jag ändå tacksam för de slantar som kommer in, varje krona räknas! Skulle jag komma över målet skulle jag bli överlyckligt! Jag hoppas vi kan göra det här tillsammans, kanske just våra pengar och just denna insamling kan hjälpa ett sjukt barn med familj på något sätt!
 
 
"Jag är en helt vanlig 27-årig Norrbottenstös vid namn Lotta. Hösten 2013 sprang jag för första gången Tjejmilen. En vecka senare satt jag på en balkong i Cypern och tittade ut över havet och funderade på vad mitt nästa mål skulle bli. Och från ingenstans kom jag på det, jag skulle göra En Svensk Klassiker! När jag väl hade bestämt mig och hade anmält mig till dom första loppen väcktes tankar om hur jag kunde göra detta till något större. Jag ville att all den tiden jag lägger ner på träning skulle kunna hjälpa någon fler än bara mig själv. Jag kan inte träna för någon annans hälsa än min egen, men genom att samla in pengar via min träning kan jag hjälpa andra. På så vis har jag hittat ett sätt där min träning kan hjälpa andra att må bättre!
Så skänk en slant för vår framtid! Hjälp mig hjälpa andra!"

En vecka fylld av träning

Idag var 7e dagen på rad jag tränade. Så imorgon ska jag ta en vilodag, behövlig eller ej. Har hunnit med 6 löppass och 6 gympass. Plus ett grus- och jordskottarpass. En hel del med andra ord. Men jag gillar det och mår gott av det! Skulle jag inte göra det så skulle jag inte träna så mycket som jag gör. Visst är vissa pass lite jobbiga och motiga att dra iväg och göra, men oftast så behöver man bara börja för att det ska släppa. Jag menar, vem längtar egentligen ut i förväg inför ett långdistanspass på 15-20km? Men jag vet att jag måste göra det och bara jag kommer mig iväg så blir allt så mycket lättare.
 
 
Insåg i söndags då jag var ut på ett 14 km löppass att jag är en riktig asfalt-springare. Visst tar det hårdare på kroppen, speciellt knäna, att springa på asfalt mot för på mjukt underlag som på Åsen. Men oj vad mycket friare det känns att springa efter en lång väg med plant underlag.
Måste försöka kolla upp fler "trail"spår, att nöta varv på varv på Åsen är kanske inte det roligaste. Och det skulle ha varit skönt att hitta ett längre skogsspår så kanske man bara behöver springa det 4-5 varv i stället för 12-13 varv på Åsen för att komma upp i dom berömda 30 km som Lidingöloppet är. Skulle ha varit skönt att ha testat på 30 km inom dom närmsta två veckorna. Man kanske får fara och springa milrundan, sedan några varv på Åsen och till sist avsluta med att springa runt hela Älvsbyn. Då borde man få ihop 30 km.
 

Backintervaller

Har insett hur dålig jag är på att springa i backar. Jag tappar all fart och blir sjukt trött i benen på en gång. Och med bara 10 veckor kvar till Lidingöloppet så ska här börja backtränas!


Drog iväg ut på Åsen i eftermiddags. Det finns tre bra backar att träna i, en kort och två längre. Gjorde så att jag joggade iväg längs spåret och när jag kom till backe nr 1 stannade jag till för att snabbt hämta andan och sedan sprang jag upp och ner fem gånger. Vilade kanske två minuter och sedan joggade jag uppför backen och fortsatte vidare. När jag kom till backe nr två var det samma visa. Kort vila innan och så springa uppför och nerför fem gånger. Någon minuts vila innan jag joggade upp igen och fortsatte till tredje och sista backen där det även där blev fem varv upp och ner. Dröp av svett då jag var klar!
Joggade hem och där gjorde jag 10x5 upphopp innan jag gick in och fick duscha av mig all svett som rann överallt på min kropp!


Har precis blivit utmanad av Elli! Vi ska båda två springa Tjurruset som är om 11v, en vecka efter Lidingöloppet alltså. Båda loppen är terränglopp med backar upp och ner, Tjurruset innehåller även en hel del lera och andra skitigheter. Så backträning är av största vikt just nu!
Utmaningen går ut på att vi ska springa "Hästskoslingan" 10 gånger! Och med hästskon menas att man börjar vid en av dom två långa backarna på Åsen. Man springer uppför den och fortsätter tills man kommit nerför den andra. Då vänder man och börjar springa uppför backen man just kom nerför fram tills man kommit nerför den första backen där man började. Ett varv är alltså uppför den första backen och nerför den andra. När man sedan vänder påbörjas varv två. Så det blir totalt 10 uppförs- och 10 nerförsbackar. Och allt detta utan vila och på tid! Om en vecka ska vi börja träna och det ska bli intressant att se hur mycket man kan lyckas förbättra tiden!

Tiderna för varje backe. Dom tål att förbättras.

Cyklat med räsern!

I tisdag for jag som sagt till Piteå. På cykel! Började cykla mot Piteå och så skulle mamma plocka upp mig efter vägen. Hann ända till Öjebyn innan hon kom ikapp mig. Blev ca 40km på knappt 2h, vet inte exakt då Runkeeper hade lagt av efter 33km eller 1,5h. Men något sånt i alla fall.
 
Igår när vi skulle fara hem hade jag först tänkt att mamma skulle ha fått skjutsa mig till Öjebyn så skulle jag ha cyklat därifrån, bara för att slippa tjorva över vilka vägar jag kan cykla på. Men så bestämde jag mig ändå för att cykla hela vägen från lillebror. Vi var in på Tvåhjulsmästarna och dom visa på kartan hur man kunde cykla. Så cykla det gjorde jag. Blev 56km på 2h 13min! Rätt nöjd faktiskt! Håller jag denna hastigheten är jag runt Vättern på 12h om jag cyklar nonstop. Ska försöka satsa på att ta mig runt på 15h. Så lite mer snabbhet ska man väl hinna få upp innan det är dags, då kanske man slipper stressa i depåerna.
 
Som ni ser så gjorde jag 50km på 2h blankt!

Dagen innan Dagen D

Förra helgen var det äntligen dags för Vansbrosimningen och det inledande loppet av klassikern!
 
Korvstopp i Vilhelmina.
 
Jag hade mor och far med mig på resan som startade torsdag kväll. Vi bilade inlandet ner under kvällen och natten och parkerade utanför Ica i Vansbro strax före 5 fredag morgon. Där försökte vi få lite sömn innan dagen började.
 
Maskoten Klas mumsade på nya daimen!
 
Längs E45.
 
Ica i Vansbro.
 
Vi inledde med att försöka lokalisera målområdet innan vi handlade frukost på Ica när dom öppnade kl 9. Sedan begav vi oss iväg till starten för halvsimmet, där även själva Vansbrosimningen skulle starta. Det blev på samma ställe i år eftersom dom kortat ner tull halva distansen. Såg när första gänget slängde sig ut i vattnet och började crawla iväg. Insöp alla intryck och började längta mer och mer till morgondagen då jag äntligen skulle få simma!
Vi strosade runt inne i Team Sportias tält, åt lunch i mattältet och vid 15-tiden begav vi oss mot Fredriksberg där jag hade bokat ett rum åt oss.
 
Det märks att man var i Dalarna!
 
Kranskullan och Kransmasen.
 
Halvsimmets start.
 
Halvsimmarna på väg in under första bron i Vanån.
 
Västerdalaälven.
 
Mål!
 
När vi kom fram fick vi veta att det hade blivit en dubbelbokning. Dom hade hoppats att någon skulle avboka (i och med nedkortningen av simmet) men icket. Så dom hade fixat oss en lägenhet i stället för ett rum på vandrarhemmet. Och jäklar vilken tur vi hade! Nyrenoverad lägenhet! Och egen lägenhet betyder även egen dusch och toalett! Och ingen mögellukt! Vi drog verkligen en vinstlott!
Duschade av oss efter att vi installerat oss och sedan gick vi tvärs över vägen till pizzerian och åt middag. Sedan sa vi godnatt kl 20 och somnade som klubbade sälar!

Vansbrosimningen kortas ner

NEEEEJ!! Det är för kallt i vattnet nere i Vansbro så jag kommer inte få simma mina 3000m. Blir 1500m i stället. Men självklart får jag räkna in loppet till klassikern ändå. Men känns riktigt pissigt, jag vill inte "fuska". Men som någon sa till mig, att simma 3000m i 16-gradigt vatten är nog lika jobbigt som att simma 1500m i 13-gradigt vatten. Ligger nog någonting i det, men det känns trist ändå. MEN! Jag har redan planer på att göra om det nästa år! Och blir det 3000m då kan jag räkna det loppet till min klassiker i stället.
 
 
 
"Under onsdag eftermiddag har tävlingsledningen i samråd med, tävlingsläkare, Svenska Simförbundet beslutat att 3000-metersloppen Vansbrosimningen och Vansbro Öppen Älv kortas ner. Nedkortningen beror på rådande vattentemperaturer och distansen halveras därför till 1500 meter. Ny startplats blir starten för Vansbro Halvsim. 

Vattentemperaturen är för tillfället +13 grader och nedkortning gäller för samtliga startgrupper i Vansbrosimningen 3000 meter, inklusive elitled. Nästintill 9000 deltagare är anmälda till lördagens lopp och ytterligare 650 till fredagens Öppen Älv."


Blöt tur

Fick besök av Erika och Cilla i afton. Bara surrade en stund och bjöd Erika på kaffe, tydligen änglapiss! Jag som försökte att inte göra det för starkt. Nåja, mer kaffe nästa gång.
 
När dom hade farit så drog jag på mig löparstrassen och begav mig ut. Men först så våtsäkrade jag telefonen, stoppade den i en plastpåse och virade in den ordentlig innan jag satte den i sportfickan. Det var nämligen så att det regnade ute! Men jag begav mig ut ändå. Klart det lockar mer att träna utomhus om det är fint väder, men man måste även träna i dåligt väder. Annars kan det bli riktigt jobbigt att genomföra ett lopp i dåligt väder. Jag kan välja att träna i bra väder, men jag kan inte välja väder vid lopp. Har jag aldrig testat att springa i regn och jag sedan kanske måste springa 3 mil i regn, det blir inte kul.
Det spöregnade inte så på ett sätt var det rätt skönt. Bara jobbigt att allt är blött då man kommer hem igen. Eller extra blött, både inifrån och utifrån.
 
Blev ett hyffsat pass, 4,8km under 25 minuter. Mycket trötta lår efter gårdagens alla tabata-intervaller. Men nöjd just därför.

Premiärtur

Igår var jag till stan för att köpa det sista kring min cykelutrustning. Hjälm och pedalklossar inhandlades igår och förra veckan inhandlades spinningskor, extra slang och vadderade cykelbyxor. Så idag var jag mer än redo att testa cykeln! Tyvärr var det ingen värme alls ute och det blåste, så cykelturen blev kort då fingrar och tår frös. Men kul var det! Hoppas på bra väder till helgen så man kan rulla någon mil! Och hoppas att man slipper punktering, för jag har varken fått hem pumpen än eller köpt verktyg för det.
 
 

Det börjar närma sig

Idag är det 50 dagar kvar till Stadsmaran. Alltså 7 veckor kvar i morgon.
Det är 52 dagar kvar av #lifestylebymrr. Det innebär att vi igår var halvvägs in i tävlingen.
Det är 92 dagar kvar till Vansbrosimningen. Det innebär att det i morgon är prick 3 månader eller prick 14 veckor till första delen av Klassikern!
 
För vissa kanske det låter som en evighet, men vi är snart där! Tiden bara rusar fram och jag försöker träna allt jag hinner! Och lite till, för det är ju så himla roligt! Speciellt när man har dom målen man har!
 

Idag invigde jag mina nya simglasögon. Det var rätt skönt för nacken att få vila lite. Jag simmar ju som sagt bara bröstsim och då måste man böja upp nacken hela tiden. Nu när jag har simglasögonen kan jag ju lägga ner huvudet under vattnet och vila nacken! Blir nog lite extra träning så också då jag måste hålla andan. Samtidigt kändes det mycket lättare att hålla andan, ta några andetag innan man dyker ner under ytan igen.
 
Invigde glasögonen med bravur, 120 längder la jag bakom mig! Vilket betyder 3000m, samma sträcka som Vansbrosimningen! Tjoho! 75-80 minuter tog det. Men jag dog lite efter det kan jag lova! Det var jobbigt att duscha, klä sig och cykla hem. Väl hemma däckade jag ihop på yogamattan bredvid soffan. Orkade tillslut koka potatis till kalopsen och när den var uppäten tillsammans med tre(!) hårdbrödmackor med ost så var jag betydligt piggare igen!
Åt lunch vid 12:30 och blev inget mellanmål innan jag for och simmade kl 15. Hade jag ätit något innan hade jag kanske inte blivit riktigt lika slut efteråt, men nu mår jag ju prima igen! Se lite TV och sedan blir det en tidig kväll. Tack fredag för idag! Du försvann lika fort som du kom.

Skidlektion

Det tog tid men idag kunde jag äntligen inkassera min skidlektion som jag vann för två månader sen! Kl 17:00 skulle vi träffas på Kanis och vi körde igång med detsamma. Det blev mycket teknikträning och framför allt stakning. Hade tyvärr väldigt dåligt med fäste så det var lite svårt med övriga tekniker. Vet sen tidigare att man främst ska staka med magen och inte med armarna, nu vet jag hur man gör det! Förbättrade mig bra från första varvet till sista varvet, stakade dessutom uppför en hel backe! Inte dåligt! Fick även träna på frånskjut (tror det kallades så) vilket var svårt utan fäste. Ska öva på att ta ut stegen/tagen och gärna glida så långt jag kan vid varje steg. Det var skitsvårt men bara att öva, öva och åter öva! Diagonalen måste jag tänka på lite tyngdöverföring, ju mer tyngt på frånskjutsskidan desto bättre fäste.
 
Mycket tänk som hur jag sätter i staven, hur jag skjuter ifrån, var jag har tyngden, att använda magen och att sträcka på mig mellan tagen för att "vila" ryggen, teknikträna utan stavar, tänka aktivt på tekniken halva träningspasset och bara åka andra halvan osv. Hade i tanken redan lagt skidsäsongen på hyllan men jag får nog se till att ta mig ut några gånger innan säsongen faktiskt är över.
 
Har ni problem med längdskidåkningen tycker jag absolut att ni ska höra av er till Daniel för en lektion! Kanske man tar en lektion nästa vintersäsong så man har det färskt i minnet lagom till Vasan.

Långdistans

Längsta distansen hittills avklarat idag! Jag hade bestämt mig för att fara och springa idag och ville gärna springa runt 15km. Med ett helt underbart väder med klarblå himmel, värmande sol och ytterst lite blåst så begav jag mig ut. Hade planerat att springa ut mot Hundberget och längs Jokkmokksvägen tills det kändes lagom att vända. Känns som att jag hade kunnat fortsätta hur långt som helst innan jag vände, men jag skulle ju orka springa hem igen. För er som vet hur vägen ser ut så sprang jag förbi 100km skylten, passerade huset på höger sida och sprang en bit till. Där finns det en parkeringsplats på vänster sida och före den så går det in en liten väg i skogen. Vid denna väg vände jag om och började springa hem igen. Nu vet jag att det är ganska precis 8km till denna skogsväg. Avslutade passet på Coop (eftersom jag skulle handla) så hade jag sprungit hela vägen hem hade jag fått ca 500m till.
 
 
Det fula med det hela är att det gick bra att springa hela vägen, då jag vände hade jag börjat känna mig trött kring knäna, men det var inga problem att springa. Däremot då jag stannade på Coop och började gå trodde jag att jag skulle ramla ihop! Benen var tunga och styva som två furor! Folk måste ha kollat konstigt på mig där jag kom in, svettig, skitig, med konstig gångstil och ett vätskebälte runt midjan. Men den bjuder jag på! Promenaden hem fick agera nedvarvning och mjölksyra-utsläppning. Kort stretching när jag kom hem medan matlådan värmdes i micron, klunkade en massa vatten och åt med god aptit! Allt springande fick fart på magen också kan jag lova! Tror jag blev två kilo lättare bara där!
 
 
Sedan har jag insett en sak som måste inhandlas snarast. Köpte dessa strumpor på Stadium Outlet för några veckor sen. Det är en lite tjockare strumpa som lämpar sig för vintertid eller då det är kallare ute. Jag vet faktiskt inte om dom klassas som kompressionsstrumpor, men jag anser att dom är det. Dom gör i alla fall underverk för mina smalben och benhinnor! Hela förra sommaren då jag sprang så kände jag nästan alltid av mina benhinnor, ibland var jag tvungen att stanna och sträcka ut dom innan jag kunde fortsätta springa. Dom liksom krampade ihop (om nu benhinnor kan göra det). Jag har nu sprungit tre gånger med dom här ute, 10km, 5km och nu 16km och jag känner inte av mina benhinnor alls! Det kan delvis bero på att jag springer i en annan sko nu, men första passet med strumporna sprang jag i mina gamla löparskor och kände ändå inte av något. Jag ger alltså strumporna all credd för mina friska pigga benhinnor! Nu måste jag införskaffa ett par eller två för sommarbruk, alltså en tunnare strumpa. Kan nog bli lite varmt att springa i dessa vinterstrumpor då det är +20 ute. Men för er andra löpare med benhinneproblem, testa kompressionsstrumpor, ni kommer inte att ångra er!
 

Anmälan

Ja, så var man anmäld till tre av de fyra loppen som ingår i klassikern! Varje anmälan har gjort mig pirrig, glad, förväntansfull, nervös, skräckslagen och otroligt taggad! Tänk att jag snart är där!
 
 

I söndags öppnade anmälan för Vasaloppet, men det blev fulltecknat på under 2 minuter! Fick då panik och skyndade att anmäla mig till Vansbrosimningen och Lidingöloppet då jag kom hem från jobbet. Idag kl 19 öppnade dom anmälan för Öppet Spår. Tack vare Facebook kom jag ihåg det 19:30 och anmälde mig till söndagens öppet spår.
Fy alltså, jag blir nervös bara jag tänker på det! Om några månader anmäler jag mig till nästa års upplaga av Vätternrundan, ungefär samtidigt som jag kommer genomföra första etappen i och med simningen! Det här kommer bli så kul och spännande så jag nästan kolavippar!

Nyare inlägg
Matbloggstoppen
RSS 2.0