Knölpåk

Känner mig som en kliande knölpåk, ser väl kanske lite ut som en också. Åkte upp till stugan i söndags efter jobbet för att göra vinter. Möts av en vildvuxen äng! Det var bara att slänga på sig röjsågen/grästrimmern och börja klippa gräset närmast stugan och kring eldstaden. Fortsatte måndagen med att klippa resten av "ängen", så nu har vi gräsmatta igen!

Och trots myggmedel så är armar och ben nu utsmyckade med knölar i diverse storlekar från flygfän som både bits och bränns. Eller, egentligen kan man väl säga att hela kroppen är prydd med knölar, för på bakhuvudet har jag inte mindre än fem stora knölar och min vänstra kind har två små myggbett. Det är bara rumpan som klarat sig! Men den fick sig ju en rejäl omgång för två veckor sen då jag följde mormor på hjortronmyren. 10 saftiga myggbett på ett ca: 5x5cm stort (eller litet) område, det räcker och blir över för flera år framöver!

Snart är väl årets myggsäsong över, jag klagar inte! Jag har aldrig varit så allergisk mot myggbett förr, vet inte annars vad jag ska kalla det. Ett vanligt myggbett ska väl inte bli ärtstora knölar eller svälla upp till en femkronas storlek? Eller är det bara så att dom varit extremt giftiga och aggressiva i år?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
Matbloggstoppen
RSS 2.0