En vänlig själ

Det finns faktiskt ändå folk som bryr sig på ÄVC, det trodde jag inte. Ringde dit idag igen för att få en läkartid, tabletterna har ju inte hjälp nå under hela helgen. Fick prata med samma sköterska som i torsdags, och då jag sa att jag hade ringt i torsdags för min onda rygg, så kom hon ihåg mig. "Ja, men är det du. Jag har tänkt på dig i helgen." Man blev lite varm om hjärtat då måste jag säga. Tyvärr fanns det bara en läkare som hade tid för mig imorgon, och det är samma läkare som förklarade att överrörliga personer har lättare att få ont i kroppen. Typiskt. Men så säger den snälla sköterskan: "Stå på sig!" Och det ska jag banne mig göra! Gör han ingenting åt saken, då tar jag saken i egna händer och vänder mig till VC i Piteå eller så. Jag ger mig inte förän jag får klart för mig varför en frisk 23-åring har rygg- och höftsmärtor. Och det ska inte skyllas på min överrörlighet som jag har levt med i 23 år. Problemen uppstod för 6 månader sen, då jag fick det så kallade ryggskottet. Före det har jag inte haft några problem. Punkt slut.

Nu ska jag äta några ostkrokar innan jag och Annika tar en milkshake på Frasses. BYE

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
Matbloggstoppen
RSS 2.0