Mini-"triathlon"

I lördags vaknade jag tidigt och strax efter 9 hoppade jag i bassängen. Simmade 1000m innan jag hoppade upp igen. Spolade av mig, torkade baddräkten så torr jag kunde, drog på mig shorts och tröja och gick upp på gymmet och cyklade i 30min! Ett litet mini-triathlon sådär en lördagsmorgon! Fick hoppa över löpningen då jag inte vet vad foten pallar än, men ändå!


Idag blev det ett nytt minithlon, fast i omvänd ordning. Började med 40mun på cykeln innan jag gick ner och simmade 1000m. Lite stretching i bastun sen och när jag väl cyklade hem kändes benen lite trötta. Som det ska vara med andra ord! Blir att göra detta många fler gånger!

Tur man ser ut att ha smala lår nångång!

Träningsvärk, nära skjuter ingen hare och telefonsamtal

I söndags gjorde jag marklyft på gymmet, kungen av styrketräning och något som jag väldigt sällan gör. Blev (förutom uppvärmningen) 4 set på 40kg, 10 reps. Och redan under måndagsmorgonen hade jag lite träningsvärk i rumpan och ju längre dagen gick ju högre upp smög sig värken på. Sen på kvällen blev det ett snabbt benpass med Malin och det bättrade på träningsvärken rejält! Tisdag kväll var det väldigt långt ner till toastolen må jag medge, men nu känner jag bara lite lätt i låren. Är som skönt med träningsvärk, även om man blir lite stappelbent och styv.

Igår var jag iväg med mormor på bingo i Korsträsk, tänkte att kanske kan man vinna en krona eller så. Första halvan satt jag ett nummer ifrån nästan alla spel. Ett av spelen satt jag ett nummer ifrån på båda mina brickor på full bricka, saknade nummer 5 på den ena och 6 på den andra. Så blir det bingo för någon annan och första numret dom ropar upp i nästa spel är nummer 5! Men fillemon!! Jag är nog en sån där som alltid är nära men aldrig vinner. Nåja, man stödjer väl deras klubb åtminstone.


Idag har jag varit otroligt duktig och gjort bort några saker jag skjutit upp. Först och främst var jag och solade! Har nog aldrig varit så här blek som jag är nu. Inte kul! Sen bokade jag en tvättid i tvättstugan, halleluja... Sen ringde jag två samtal och fick boka in ett fotvårdsbesök till veckan och ett besök på Luleå Kiropraktorklinik om 4(!!) veckor. Ska dit för foten främst, men ska även be dom kolla min benhinna(?) och ryggen. Är något sned i axlarna, kanske det går att fixa till. Det skulle bli enklare att göra chins då, för som det är nu känner jag att jag drar mer med ena armen.

Imorgon är det min tur att bjussa på fika på Blåset, längtar efter min goda Red Velvet!!


Ledig tisdag betyder baka!

På fredag är det min tur att bjuda på fika på Blåset. Dom flesta kör på mackor numera men jag är traditionell (och fikamonster) så det blir riktigt fika. Testade göra en Red Velvet Cake i långpanna och det funkade! Har förvisso inte smakat den än men jag antar att den blev smaskens! Bara hoppas att frostingen tål frysning och tining, annars har jag ett problem! Kanske måste ta upp en ur frysen imorgon för att testa, annars måste jag ju baka något helt annat!





Bakade även havresnittar med ingefära och daim, goda! Blev två satser av den. Och i måndags gjorde jag vita chokladbollar, mumsiga! Måste testa göra en annan modell av chokladbollen sen. Och planera allt jag ska baka inför kalaset! Så kul! Och så fort man fyllt år och det är över får man börja julbaka!! Längtar så!

Mysdag på stan med mor

I fredags var jag och mamma till Piteå för en mor-dotter dag. Vårt främsta uppdrag för dagen var att hitta små julklappar till flickornas adventskalender. Vi hittade några små roliga saker i alla fall, en del godis blev det också förstås. Till dom två större är det inte så svårt att hitta saker men till Alva. Försök hitta en liten grej som ska passa till en knapp två-åring! Inte det lättaste nej! Nåja, det ska nog lösa sig.


Till oss själva hittade vi en massa småkrafs och bra-att-ha saker, typ godoft till badrummet, värmeljus och städartiklar. Vi hittade även en jättesöt Artur som jag tvingade med mamma hem! Vem Artur är får ni se senare! Förutom det hittade vi oss var sin tröja.
Vi tittade även på en massa julsaker! Jag tycker alltid att det är för tidigt att ta fram julsakerna i affärerna innan halloween ens har varit, men i år har jag redan hunnit längta efter julen i ett par veckor, så jag kommer säkert vara tidig med att julpynta i år! Det är ju så himla mysigt!! Och det får gärna vara kvar till tjugondagknut (och lite längre), jag plockar inte ner det direkt efter nyår som vissa andra gör.

Så nu får gärna snön komma, det börjar bli dags för det. Knappt 4v kvar tills jag fyller år, snön står ALLTID högst upp på min önskelista!


Avslutade i alla fall dagen med after work på O'Learys, prisvärd och god buffé!

Deppat ihop

I tisdags hade foten känts bra i några dagar så jag tänkte jag skulle testa att fara på löpargruppen. Vi skulle springa på friidrottsbana och det tyckte jag passade bra, då behöver man inte jogga iväg en kilometer för att göra träningen där och sen jogga tillbaka kilometern igen, utan man är på samma ställe hela tiden, så då hamnar jag inte efter om jag måste bryta. Taggad till tusen drog vi iväg och väl framme började jag försöka värma upp foten med att vicka på tårna och snurra runt foten. Så blev det dags för uppvärmningen, 2 varv och totalt 800m. Det gick bra! Och vilken känsla att få springa igen efter två veckors vila! Sedan blev det dags för själva passet, vi skulle springa tusingar. Man börjar med att springa 400m det fortaste man kan, vilar 30sek och springer sedan 300m, 200m och sist 100m (vilket tillsammans bli 1000m). Sedan vilade man 2min innan man körde ett varv till. Först fick vi springa ett varv för att kolla tiden och dela upp oss i tre grupper. Jag hamnade i den långsammaste gruppen, men det var bara bra. Så var det dags! Första 400m var jobbiga, ett varv runt banan är längre än vad det ser ut. 300m gick bättre och jag riktigt njöt! Det är den känslan som gör att man älskar löpningen! 200m och sista 100m gick superbra och jag var näst snabbast dom gångerna! Så blev det dags för 2min vila och jag började ana något under foten. När vi startade den nya tusingen med 400m så bröt jag efter bara 200m. Jag kände ordentligt under foten och valde att stanna i stället för att köra på och göra något dåligt värre. Satte mig och masserade foten och tittade medan dom andra sprang varv på varv. Var slutligen med och stretchade efter passet och sedan åkte vi hem.

Igår på jobbet undrade mina kollegor hur det hade gått men dom såg svaret på mig innan jag hade sagt nå, kände mig lite deppig igår om man säger så. Kände av det på fm men sen gick det faktiskt över och idag har jag inte känt något på hela dagen. Men det är nog först idag jag har insett allvaret, eller så målar jag bara upp en mycket hemskare version än vad det är. Men det känns inte kul, långt ifrån.

Såhär ser äkta löpglädje ut! Åh, vad jag saknar det...

Jag börjar fundera om jag någonsin kommer kunna springa igen?! Vågar jag ens gå ut och ta en promenad eller retar jag upp det igen? Kan jag träna på crosstrainern? Kommer jag ens att kunna åka skidor och Vasaloppet i vinter?! Jag blir så ledsen när jag tänker såhär, men vad vet man? Det kanske blir så och jag är dömd till cykling, simning och styrketräning resten av livet. Eller så blir det så pass bra att jag kan springa någon 5km runda ibland. Och förhoppningsvis kommer jag kunna springa som vanligt till våren igen, att den här mardrömmen ska vara ett minne blott då. Men just nu känns det bara mörkt.

Alla säger att det tar tid, att man måste skynda långsamt och rehabträna. Jag har inte ro med det, jag vill springa, NU!! Men det går inte. Vet inte ens vars jag ska vända mig för att få hjälp..

Nä, nu ska jag försöka sluta deppa och rycka upp mig. Här sitter jag med en lite bråkig sena under foten medan folk flyr för sina liv från krig och elände.

Andra nya smaker

Jag har inte bara testat nya kvargsmaker, jag har även testat nya godissmaker! Mycket roligare om ni frågar mig!




Först ut är nyheten från Polly, Polly puffar. Majspuffar med havssalt och täckta i mjölkchoklad. Det här är bland det godaste jag ätit! (Mjölk)Choklad och salt, mums! Jag hade kunnat trycka hela påsen på fem minuter, så god var den! Men jag behärskade mig så den räckte hela dagen!


Näst ut var en nyhet från Ben&Jerrys core-serie, Speculoos? Specu-love. Cookie core. Karamellgräddglass med kryddade karamelliserade kakbitar och en smörkärna av nersmulade kryddiga karamelliserade kakbitar. Har läst om folk som tycker den smakar precis som pepparkaka, jag känner ingen smak alls av pepparkaka. Kakbitarna i glassen smakade gott, lite som karamelliserat digestivekex, sötare än vanligt digestivekex alltså. Corekärnan däremot var inte alls god! Fick äta mig runt den. Glassen i sig var helt okej. Kommer jag köpa den igen? Nix! Håller mig till cookie dough, det är ett säkert och gott alternativ!



Sist ut har vi en ny smak från Karl Fazer, vit- och mjölkchoklad. Det var mest vit choklad och bars ett tunt lager mjölkchoklad i botten. För att vara en som verkligen tycker om vit choklad så var den inte så speciell den här. Antingen väljer man nog vit- eller mjölkchoklad, eller så skulle det ha varit fifty-fifty.

Testat nya smaker

Förra veckan köpte mamma alla fyra nya kvargsmaker från Lindahls så vi skulle få smaka alla. Måste säga att jag är besviken, riktigt besviken! Ingen av dom var speciellt god. Och den "godaste" smakade ingenting. Sen så ljuger dom när dom skriver att det inte är något tillsatt socker i, för det är karamelliserat socker i. Men det förklarar dom såhär på hemsidan:

"Vi har inte tillsatt något (vitt) socker i produkten, däremot är det tillsatt karamelliserat socker i väldigt liten mängd (0,1g/100g i färdig produkt) och används främst för att ge färg och ge en lite 'bränd' smak dvs som en arom. Mängden socker är bara en bråkdel av innehållet som knappt ger utslag i kolhydrater/sockerarter."


Tillbaka till smakerna. High on life, som ska smaka energidryck, smakar energidryck men har en mysko eftersmak som gör att man efter några skedar inte vill ha mer.
Go bananas smakade visserligen lite banan men även där var det en väldigt konstig eftersmak och vanlig smak också. Tre skedar och jag slängde resten. Fy!
Call me coffee hade kunnat funka för mig, även fast jag inte dricker kaffe. Den smakade precis som delicatobollar fast med extra stark kaffesmak. Hade den bara smakat delicatobollar hade jag definitivt kunnat käka den!
Så till den som hade minst smak men som ändå vann i mitt test, toffee therapy. Den hade nästintill ingen smak alls, men den hade inga konstiga eftersmaker och det är lite på det den vinner på. Men nej, jag kommer inte köpa någon av dessa igen. Men gillar ni kaffe så tycker jag ni ska satsa på Call me coffee, kaffe och fika i ett!

"Det här med skador..."

Medan jag satt på den tråkiga motionscykeln på gymmet idag passade jag på att läsa senaste Runners World-tidningen. Jag brukar ofta läsa tidning eller bok då jag cyklar eller står på crosstrainern, men bara om jag planerat att träna där ett längre tag.

I alla fall. Idag läste jag några rätt intressanta artiklar, bland annat en krönika som Jonas Colting skrivit. Den handlade om just skador, om att hitta alternativa träningsmedel till löpningen såsom just att cykla. Och just det här citatet beskriver så väl precis hur jag känner.


Varför skulle just jag bli drabbad just nu?!

Deppig och fjällsemester

Usch vad tråkigt det är när man inte kan träna som man vill. Redan två dagar efter Lidingöloppet längtade kroppen ut i löpspåret. För att springa långt igen! Eller för att springa riktigt snabbt! Längtade efter båda delarna. Hade hunnit tänka ut att jag skulle fara på friidrottsbanan och testa både max på 400m och 400m-intervaller. Men här ligger man nu, oförmögen att ens kunna gå ut på en liten promenad i det vackra höstvädret.

Sjukskrev mig onsdag till fredag förra veckan, tänkte att 6 dagar vila från jobbet borde vara bra. Men redan efter två timmar på jobbet idag började jag känna av foten, och känner fortfarande av den. Jag blir så ledsen!


När man är sugen på att just springa så spelar det ingen roll hur mycket man peppar sig själv till att tycka om alternativ träning (i mitt fall motionscykel och styrketräning), jag vill ju fortfarande ut i löpspåret! Men jag biter ihop och försöker göra något bra av min tid på gymmet. Idag blev det cykel 20min och sen två axel-maskiner plus core-övningar. Drygade ut cyklingen med att läsa senaste numret av Runners World. En artikel hade Martina Haag skrivit om när hon, hennes syster och deras kompis sprang Kungsleden på fyra dagar. Jag vill också springa (eller åtminstone gå) Kungsleden! 11 mil i fjällen, vilken upplevelse alltså! Jag är ingen naturmänniska och har aldrig varit, men jag önskar att jag var! Och jag tror jag skulle kunna bli, men inte själv. Men detta till trots har jag länge känt att jag skulle vilja vandra i fjällen och bestiga berg! Frågan är bara hur man ska hitta tiden till det då man har så många andra saker (läs lopp) man vill göra och träna inför.




När nu foten blir bra igen så kanske man får satsa på Vasaloppet och Vätternrundan så jag blir klar med min andra klassiker. Sedan kanske man får svida om till kängor och planera in en fjällsemester under sensommaren. För att sedan ta sig an ett maraton. Låter väl som en vettig plan?! Så, vem vill följa mig till fjällen i, låt oss säga augusti 2016? Och som dessutom kan lära mig allt om natur, vandring och bergsbestigning?! Hojta till!

Skadad

Under sista milen av Lidingloppet började jag få ont i mitt högra knä. Det fick kompenseras med att springa betydligt mer med vänster ben. Vilket resulterade i att jag på söndagen fick ont under vänster fot. Smärtan i knät var borta tack och lov. Så under hela söndagen och måndagen gick jag runt på tå på väntserfoten och haltade lite lätt. Onsdagmorgon först fick jag tag på en fysioterapeut som gissade på en överbelastning i senan under foten. Iprenkur i 10 dagar, kyla, gå i fotriktiga skor och absolut inte på tå. Inte springa alls utan ville jag träna så var det att cykla, så länge det kändes bra. Efter mycket dividerande bestämde jag mig för att sjukskriva mig veckan ut. Att gå omkring på ett hårt stengolv 8h om dagen på jobbet kändes inte som ett bra recept för att få foten frisk. Så jag har legat rätt mycket i soffan den här veckan och försökt att inte gå så himla mycket.
 
Tejpade foten mot hälsporre, vilket enligt Dr. Google lät mest rätt.

Både igår och idag på fm har det känts lite bättre faktiskt, men då jag gick en del igår så måste jag erkänna att det känns betydligt mer nu ikväll i foten igen. Fredag var jag på massage och frågade henne vad hon trodde (hon är också fysioterapeut) och hon trodde också på en överbelastning i senan under foten, typ hälsporre. Ipren och att massera det onda ordinerade hon.
 
Så nu hoppas jag att det ska ge med sig rätt snabbt, jag vill ju ut och springa igen! Jag som hade planer på ett nytt lopp i november, men det får jag nog skrota. Får väl skjuta upp det till nästa år, tyvärr.
Är jag inte bättre i foten på torsdag blir det att ringa fysioterapeuten igen.
 
Bli hel och frisk nu foten!

Matbloggstoppen
RSS 2.0