Glädjande besked
För två veckor sedan hände det en olycka med min bil. Jag skulle parkera på Coop och precis när jag svängt in på parkeringsfickan så slänger bilen på höger sida upp sin dörr rätt in i min bil. Bucklor i både framskärm och passagerardörr och sidoblinkersen rök. När ägaren av den andra bilen vägrar ta på sig felet och jag inte heller vill göra det tänker personen polisanmäla mig. Fine, gör det då säger jag, då får dom väl reda upp det här.
Efter det samtalet blev jag rätt ledsen för att människan var så otrevlig och arg på mig, plus den där hotande polisanmälan. Nu brukar väl inte polisen lägga sig i såna här saker utan det är väl försäringsbolagen tillsammans som reder ut det. Klart det är onödigt med såna här "småskador" men gjort är gjort och man får väl försöka göra det bästa av situationen. Hur det än skulle ha slutat så är det ju ändå bara självrisken jag behöver betala på min bil, men den låg på 3000:- och jag kände bara att det var så himla onödigt! Samtidigt var jag glad över dom två extra nätter jag jobbade innan semestern, för där hade jag ju självrisken betald. Men jag hade ju hellre gjort något roligare för dom pengarna.
Så nu idag då jag kom hem från jobbet låg det ett brev från försäkringsbolaget på hallmattan. Jag slet upp kuvertet och möttes av denna ljuvliga rad:
Jag vann! Jag hade rätten på min sida! Det känns så himla skönt, en sten har släppt från axlarna! Så känner jag bara att IN YOUR FACE inför motparten! Man behöver inte vara otrevligt för det löser ingenting. Och trots att du var så säker på din sak och hotade med polisanmälan så var det ändå inte mitt fel. Nu ska jag njuta av helgen i gott sällskap!
Kommentarer
Postat av: mamma
Jag tvivlade aldrig. Det var så självklart vem som orsakade olyckan.
Postat av: mamma
Man blir så lessen när vuxna människor inte kan uppföra sig som vuxna utan som trotsiga 6 åringar eller "fjortisar" eller väldigt omogna vuxna.
Trackback
