7 månader

Det känns lite läskigt att säga att ungen är 7 månader nu! Fram tills 6 månader är dom ju fortfarande som så små, liksom ett halvår eller yngre. Men nu är hon drygt ett halvår, hon har passerat det och är inne på den andra halvan av året. Den halvan där det kommer hända en himla massa saker i hennes utveckling, både motoriskt men även psykiskt.

Det är den här halvan av året hon kommer börja sitta, krypa och förmodligen gå. Hon kommer börja utveckla sig själv som person, skaffa humör och egen vilja. Och säga sitt första ord!

(null)

Det här med att sitta, det fixar hon faktiskt snart! Hon kan sitta uppemot 1 minut helt själv utan stöd, med en leksak framför sig. Men så helt plötsligt får hon antingen slagsida, tvärslänger sig bakåt eller störtar över näsan. Så lämna henne själv, det vågar jag inte än.
Krypningen är nog på G snart också. Hon snurrar runt på stället och tar sig baklänges. Nu i veckan har hon börjat försöka ställa sig upp på alla fyra, hon trycker först upp sig på raka armar och sen försöker hon som komma upp, men för det mesta står hon som i plank- eller armhävningsposition en liten stund innan hon ramlar ner igen.

(null)

Sen kan jag säga att hon har börjat utveckla egen vilja. Första ca två veckorna med tandborstning gick hur bra som helst, kom man med tandborsten gapade hon och man fick borsta tänderna hur lätt som helst. Nu är det en kamp varje morgon och kväll. Hon är i en period nu där hon knappt öppnar munnen, den är ständigt lite ihopknipt. Hon kan le och skratta med stängd mun, hon kan gnälla och smågråta på samma sätt. Det är även ibland lite problem med maten, ibland äter hon glatt och inland kniper hon ihop efter några skedar. Ibland lurar jag henne med pipmuggen men stoppar in skeden i stället. Ibland får hon amma litegrann efter maten för att stöda upp.
Hon har börjat gnälla mer nu, men vet inte om det är sånt bebisar börjar med nu eller om det är pga värmen bland annat. Men hon får tutten lite oftare nu, förr fick hon den bara när hon skulle sova i princip men då gnällde hon ju heller aldrig.

Dagarna med Elsa är i alla fall dom bästa! Även om hon tjorvar med maten, tandborstning, har trög mage och fortfarande äter typ 3-4 gånger per natt så finns det inget bättre! Hon är världens bästa Elsa helt enkelt!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
Matbloggstoppen
RSS 2.0