Slutat amma
Nu är det snart två veckor sen jag bestämde mig för att sluta amma. Hade från start tänkt amma tills hon var 1 år, men sista tiden tror jag att jag mest varit ett sätt att somna om då hon gnällt på natten. Känns inte som att hon ätit så mycket då hon
ammat ett par minuter per tillfälle. Så då bestämde jag mig för att sluta. Näst sista kvällen/natten som jag ammade blev jag faktiskt lite ledsen då jag började tänka på att jag aldrig mer kommer amma henne. Att vi aldrig mer kommer få den där
speciella närheten man får då man ammar. Men samtidigt så ammade jag endast nattetid och det har sista 1-2 månaderna egentligen inte funnits något "njutningsfullt" med dom stunderna just eftersom det bara varit på natten och man bara vill få
somna om då. Så näst sista kvällen fick jag gråta av mig lite men sista natten kändes det inte alls jobbigt att det skulle vara slut sen.
Jag hade förvarnat Stefan på att det kunde bli några jobbiga nätter framöver och att han skulle få ta huvudansvaret för henne dessa nätter. Hade funderat om jag skulle sova på soffan åtminstone första natten men det blev så jag sov i sängen, ville ändå
ha koll och ville väl egentligen inte riktigt släppa ifrån mig allt ansvar, som det lilla kontrollfreak jag är.
Hon vaknade vid midnatt, precis som vanligt (hon har sista månaderna alltid vaknat mellan 23:30-00:30 för nattens första amning) och var lite ledsen och gormig men somnade om mellan oss efter ca 15min. Så gjorde hon två gånger till med en timmes
mellanrum ungefär, sista gången var klockan vid 3:30 tror jag och när hon inte ville ligga stilla "tvingade" jag ner henne kloss mot mig (med hennes rygg mot mitt bröst) och då somnade hon på några sekunder och sov till 8 tror jag det
var. Följande nätter vaknade hon ett par gånger och fick komma över till oss och har sovit från ca 3-8 i sträck!
Nu kan hon gny till ett par gånger och en gång per natt behöver man stoppa i tutten och stryka på henne så hon somnar om. Så det har varit rena barnleken att sluta amma! Hon bryr sig inte om mina bröst, det har hon i och för sig aldrig riktigt gjort,
så det känns skönt!
Jag sörjer inte att inte amma henne nu. Visst är det lite trist att vi inte har den typen av närhet längre men det har som sagt inte varit så där mysigt sista tiden heller. Vi myser på andra sätt nu i stället!
Kommentarer
Trackback
