Vansbrosimningen 2015
Somnade tidigt kvällen före, redan strax efter 21. Vaknade upp vad jag trodde var mitt i natten bara för att inse att jag sovit knappt 2 timmar. Hade svårt att somna om men efter midnatt somnade jag igen. Vaknade upp vid 7 sen och då var det bara att börja gör klart allt. Frukost, packning och städning innan vi checkade ut och åkte in till Vansbro.
Det första vi gjorde var att gå och få en gratis kroppsscanning. Jag och mamma gjorde en likadan förra året och det var inga jätteroliga siffror som dök upp nu. Men förra året hade jag legat på mat- och träningsschema i 3 månader under våren. Den här vintern och våren har jag varit kär i stället och det märks på kroppen. Han som gjorde scanningen kände igen oss och kollade sedan upp från förra året och han blev lite chockad faktiskt. Från att ha haft en metabolisk ålder på 12 år är jag nu uppe på 28. Från att ha varit smal muskulös är jag nu normal. Nåja, det ska bli ändring på det nu!
Efter scanningen begav vi oss till starten. Vi hittade en ledig gräsplätt som vi tog beslag på och sedan fick jag lyckokramar och sparkar av mamma och Zara innan dom gick tillbaka till målområdet. Pappa stannade med mig tills det var dags att dra på sig våtdräkten, smörja in armar och ben med vaselin och slutligen ta på sig simmössan och gå till starten för att värma upp. Och när jag så kommer där så blir jag osäker och tittade mig undrande omkring. Här kommer jag med svart badmössa på huvudet och allt jag ser är vita badmössor! Började tro att jag hade misstagit mig på tiden, men den stämde. Helt plötsligt dyker det upp en tjej med microfon och undrar om det är jag som är Lotta Norén. What?! Jo, visst är det jag. Ja, hon ville prata med mig lite innan starten, hon skulle bara gå och leta rätt på kamerakvinnan. Jaha, oj! Här ska man visst bli intervjuad mitt i uppvärmningen! Så kom dom då och hon frågade lite om vem jag var och att dom uppmärksammat att jag gjorde min klassiker till förmån för Barncancerfonden. Sedan önskade hon lycka till och så var det inte länge så gick startskottet.
Uppladdning.
Intervjuad innan start.
Minuter innan start.
Så var det bara att sälla sig in i fållan och dra sig ner mot vattnet. Var lite kallt precis då man klev i och första simtagen, sedan var det bara skönt. 18 behagliga grader bjöd Vanån på.
Jag simmade på och ganska snart dök första sträckmarkeringen upp, 500m simmade, 2500m kvar. Inte så långt efter dök nästa 500m-markering upp och då klockade jag första varvet på klockan, precis under 20 minuter! Hade räknat med att första 2000m skulle få ta ca 30 min och sista 1000m 40 min, då skulle jag klå min farbrors rekord. Men när jag bara simmat 1000m på 20 min så kände jag att det här kommer aldrig gå. Nåja, jag tänkte att bara jag tar mig i mål på under 1:20:00 så ska jag vara glad, jag är trots allt inte frisk.
Hostandes simmade jag vidare och när jag kom fram till 1500m-markeringen och kände igen starten från förra året (där Halvsimmets start är) kändes det lite trögt. Jag började känna mig lite trött och det kändes som att första 1000m inte kan ha varit 1000m utan mycket kortare, för andra 1000m kändes förskräckligt lång. Och när jag så äntligen nådde 2000m-markeringen och skulle vända upp i Västerdalälven klockade jag igen och hade då simmat på ca 27 minuter, totalt ca 46-47 minuter. Försökte tänka hur lång tid jag hade på mig för att klå min farbrors rekord och kom fram till ca 25-30 min. Nu tänkte jag att det var kört på riktigt, men det var ändå nå som fick mig att ta i lite mer (förutom motströmmen). Så gick det inte länge förän jag hör min mor och fars hejarop och då blev jag genast lite gladare! Såg en lucka närmast bryggan och tänkte att jag lägger mig där, för där är det minst strömt. Hann inte mer än dit så simmade jag ikapp en äldre herre och så var jag fast där! Hade två simmare framför mig, en bredvid och på andra sidan bryggan. Fick dra ner drastiskt på farten och tillslut fick jag tränga mig ut, lyckligtvis utan att sparka någon i ansiktet. Nådde sedan rätt snabbt fram till sista 500m-markeringen och när jag kollade på klockan och insåg att jag faktiskt hade chans att klara min uppsatta tid så försökte jag ta i lite extra! Det gick dåligt då jag i stället började halsa vatten pga hostan så fick försöka ta fina jämna ordentliga simtag i stället för att stressa på. Så börjar dom snabbaste simmarna i startgruppen bakom att komma ifatt och helt plötsligt får jag en smäll i huvudet! Inte så hård att jag hamnade under vatten, men man blir lite irriterad. Även fast man är en snabb simmare så måste man ha koll på vad som händer runt omkring sig. Det är många som simmar och trängs i vattnet, flera av dessa är lite rädda för att simma i det svarta vatten som är. Så ta det lite lugnt och se er för! Nu började det komma 100m-markeringar. Jag försökte simma på så gott det gick, men jag var riktigt trött nu. 2500m simmande med en rejäl förkylning i kroppen tar ut sin rätt.Snart var det bara 100m kvar, fyra längder i bassängen. Jag simmade på, försökte ta i lite till men orkade inte riktigt. Så kom sista markeringen på 25m, en enda bassänglängd. Tog i och försökte kräma ur sista krafterna och slutligen så var jag i mål och fick slänga upp handen mot plattan!
Handen på plattan!
Speakern kommer och hämtar mig till sitt bås.
Intervju precis efter målgång.
Känslan av att stiga upp ur vattnet och inse att man inte är viktlös längre, hur det känns som att man väger det dubbla minst, är speciell. Man känner sig lite som ett tungt fyllo och jag har hört att det är många som kan börja må lite illa när dom kliver upp. Jag däremot gör som vanligt vid alla mina målgångar, gråter en skvätt av glädje och utmattning!
Får hjälp av en funktionär att dra ner dragkedjan i våtdräkten och så går jag och ska hälsa på de mina. Ställer mig i kö för att få gå upp på scenen och ta ett kort när någon kommer och knackar mig på axeln. Det är speakern som vill prata med mig. Ja, så började det igen då. Han ställer i princip samma frågor som tjejen vid starten gjorde. Så frågar han om jag undrat nå över min badmössa. Jo, jag inser ju nu att jag fick en svart mössa för att ni skulle ha koll på mig och att jag skulle vara lätt att hitta igen. När jag så var färdigutfrågad så får jag äntligen gå upp på scen och ta kort och sedan prata med de mina. Tydligen så är Zara boven i det hela! När vi var på väg ner till Motala så fick vi mail från Vansbrosimningen om att man kunde tipsa dom om någon person eller grupp man tyckte dom skulle uppmärksamma. Så Zara mailade in och tipsade om mig! För att jag gjort klassikern till förmån för Barncancerfonden. Jag som trodde dom sett det på min Instagram, ungefär som då Expressenreportern hittade mig på Instagram. Men det var Zara all along!
Uppe på fotoscenen.
Glad simmare!
När vi pratat klart önskade jag Zara lycka till så begav hon och mamma sig till starten medan pappa väntade på mig. På väg mot duschen fick jag mig en mugg med varm saft, sedan tog jag en bild hos Simma Sverige innan jag hämtade min väska och gick till duschen. När jag duschat klart mötte jag upp pappa och sedan gick vi och åt, på var sitt ställe. Han fixade hamburgare medan jag fick deltagarmat. Sedan gick vi iväg till 500m-markeringen och la oss i gräset och väntade. När den första röda mössan dök upp började jag söka efter Coach T. Och jag hittade han! Så jag följde hans simmande hela vägen i mål där jag fick vänta i en evighet innan han kom upp från brygga. Så hejade vi på varann och beslöt att träffas efter han fått duscha. Så jag gick tillbaka till pappa och väntade på Tommy där. Han och mamma kom kanska samtidigt, så vi satt en stund i gräset och pratade. När dom gröna mössorna dök upp i vattnet gick mamma upp för att försöka lokalisera Zara. Vi hade inte räknat med att hon skulle komma så fort, men det var tur att mamma steg upp då hon gjorde för helt plötsligt kommer hon simmandes! Hon var så fokuserad på att simma att hon inte hälsade på oss, men vi hejade på henne hela vägen in i mål! På väg mot mål fick jag och Tommy säga adjö då han skulle möta upp sina polers.
Coach T chillar i gräset.
Zara som tredje mössa.
Överlycklig medaljör!
Jag och Tommy innan vi sa hej då.
Hon var så glad och nöjd över att ha tagit sig i mål utan drunkningsförsök eller panikångest. Och vi var så stolta över henne! Det hon gruvat sig mest över gjorde hon med bravur! Så fick hon gå och duscha medan vi sökte skugga någonstans. Det började bli lite jobbigt med över 30 grader ute och solen stekandes över våra huvuden. En glass intogs snabbt och tillslut kom Zara. Så gick vi till diplomutdelningen för att få våra diplom utskrivna. Tommy hade kollat upp min tid. Jag är nöjd men inte till 100%. Jag ville ju slå min farbrors tid på 1:13:03 men misslyckades med 3 sekunder! 1:13:06 blev min tid. Men jag är ändå rätt nöjd med tanke på att jag varit sjuk i två veckor och inte kunnat träna nå alls. Hade jag varit frisk hade jag kanske simmat på 1:10:00, det skulle ha varit grejer det! Det mest spännande nu var ju att se Zaras tid. Och jäklar vilken bedrift hon gjorde, 1:17:36 blev tiden! Hon som hade räknat med närmare 2h gjorde det på 1:17! Zara åkte på moln hela vägen till Gävle medan vi andra åkte bil!
Två glada tjejer!
Tack Vansbrosimningen för i år! Kanske ses vi i Vansbro nästa år också?!
"Ny telefon" och veckan som varit
Nu måste jag få berätta nå roligt. Igår, fredag, tog jag fram det nya skärmskyddet jag köpte på Gekås till mobilen och tänkte byta. Jag har gått omkring med ett rätt så råpigt skydd ända sen i vintras då jag åkte skidor med nycklarna och mobilen i samma ficka. Tur man hade skärmskydd sger jag bara! Så jag tog bort det gamla, rengjorde skärmen och satte dit det nya. Det gick på första försöket så jag slapp till och med luftbubblor, något jag alltid haft annars. Och när jag så tar bort sista skyddsfilmen och ser hur mobilen verkligen ser ut tappar jag hakan. Bilden är ju så skarp och färgglad! Är det såhär det ska se ut?! Jag har alltså gått omkring med ett så råpigt skärmskydd att jag nästan skäms! Helt otroligt! Känns som att gå från en gammal VHS-inspelning till värsta HD-kvallan! Nu vill jag knappt släppa mobilen ifrån mig!
Vad har annars hänt i veckan? Jag är sämst på att skriva och har i 1,5 veckas tid försökt få klart ett inlägg om Vansbrosimningen, men imorgon blir det klart! Bara bilder som ska in innan jag publicerar.
Idag fyller pappa år, men vi uppvaktade han redan i torsdags då vi alla var lediga då och alla jobbar idag. Ingen tårta men gott fika i stället.
I onsdag var jag och Annika till Luleå på bilbingo, var ett nummer ifrån 3000:-, så ingen vinst för någon av oss.
Har tränat en massa under veckan, har hittills fått till 8 pass och imorgon blir det 2 till. 8 km löpning på asfalt i måndags. Tisdag blev det tabataintervaller på löpbandet och sen styrka på gymmet. Onsdag blev det 4,5km lunchlöpning och torsdag blev det 3 varv på åsen. Igår fredag gick jag upp på Kanis på fm och på kvällen efter jobbet blev det en promenad med Elli. Idag blev det styrka här hemma, mycket coreövningar. I morgon blir det att göra en massa tester på löpbandet, kolla maxpuls och tröskepuls och kanske en VO2Max också. Och så styrkeövningar efter det. Så då blir det 10 pass på hela veckan! Känns bra! På måndag ska jag ge mig på min första mil för det här året, 4 varv på Åsen är planerat.
Vad har mer hänt under veckan? I tisdags fick jag äntligen träffa Elins lilla bebbe, så söt och så lik sin storebror! Sen har jag sett klart House. Började då se ikapp Pretty Little Liars så nu är jag ikapp där. Så nu ser jag på New Girl! Laddade även hem en app ikväll där man kan ha koll på vars i en tv-serie man är. Tycker det är svårt att ha koll på vilken säsong och vilket avsnitt man sett då man följer ett tiotal serier samtidigt! Och vissa har man lagt på is så är har man ingen koll alls. Men nu kan jag börja ha stenkoll! Känns ordningssamt och bra!
Nä, nu är det bäst man går och lägger sig, dagen börjar tidigt med jobb kl 7 imorgon. Måste ju även hinna spela lite Smule Magic Piano innan John Blund hälsar på, det är Zaras fel!
Inte bra
Tanken med dagens löpning var att springa en mil på åsen, fyra varv alltså. Joggade dit i lugn takt, vilade lite och drack vatten innan jag drog iväg. Första varvet kändes bra. Däremot andra varvet kändes bara tungt, jobbigt och långsamt. Och efter halva mördarbacken var jag tvungen att gå en bra bit innan jag orkade lunka vidare. Då bestämde jag mig för att två varv fick räcka.
Tiden blev på första varvet 15:28 och andra landade på 15:59. Totalt 31:28 på 5km, en tid jag absolut inte är nöjd med. Fast ser man till att Åsen är en backig terrängstig så är det väl inte sämsta tiden, men det är inte bra. Inte för mig. Inte då jag ska springa Lidingöloppet om 10 veckor!
Så nu blir det att plugga teknik, göra löpträningsövningar och springa så ofta jag bara kan. Mitt mål för det här årets LL var att klå min tid från förra året, men nu inser jag att det kommer bli riktigt tufft. Jag får vara glad om jag fixar det på 3:45 i stället för 3:20 som jag hade drömmar om. Fixar jag inte att klå förra årets 3:28 får det bli en revansch nästa år. Så enkelt är det!
Nu en svår fråga: vad blir morgondagens träningspass? Tabataintervaller på löpbandet eller ca 7km asfaltslöpning?
Myskväll med cykeltjejerna
Ända sedan Vätternrundan har vi fyra cykeltjejer pratat om att vi borde träffas och hitta på något tillsammans. Samma dag som jag blev sjuk hade vi stämt simträff med efterföljande badtunnebad, så övriga tjejer gjorde det medan jag låg hemma och grät av halsont. Nåja, nu när man blivit frisk så blev det en ny dejt, men utan träning och med mat i stället.
Kl 18 hos Anna i Pålsträsk igår afton. Sallad, lantbröd och vattenmelon till kallrätt och smarrig créme fraiche-paj med jordgubbar till efterrätt. Åt och surrade, skrattade och hade djupa samtal fram tills 21:30 då vi började bege oss hemåt igen.
Tack för en supertrevlig kväll tjejer!! Nästa gång håller vi till på byn!
En dag kvar
Vi lämnade Älvsbyn kl 17 igår och var framme i Vansbro kl 4 i morse. Sov eller försökte sova fram tills kl 9 ungefär. Då blev det dags för frukost och ett besök på ICAs kundtoalett för en uppfräschning. Sedan gick vi bort till målområdet där alla mässutställare och Team Sportia-tältet finns. Hämtade ut nummerlappspaketet och sedan började shoppingen. Vi var där länge, provade shorts, baddräkter, tights och annat som är lite hemligt för tillfället. Sedan var klockan redan efter 13 och det blev dags för lunch. Hör och häpna men jag åt helt vegetariskt! Västerbottenpaj med rostade rödbetor och tomat. Gott! Sedan gick vi och tittade då första simmarna i Vansbro Halvsim kom i mål.
Vid 15-tiden började vi bege oss mot bilen och vidare mot Johannisholm där vi ska bo för natten. Checkade in i stugan Blåmes, bar in grejerna och sedan gick vi flickor ut i solen en stund. Var lite besvärligt med alla knott och det känns nu.
Dusch, middag och surr innan vi nu har lagt oss. Vi är nog alla lite trötta efter en halvtaskig natt i bil, man sover gott i bil men inre en hel natt i sträck!
Upp 7:30 imorgon för frukost, städ, packning av bil och iväg till Vansbro.
Jag startar 12:18 och Zara 15:03. Jag är fortfarande inte frisk men simma ska jag och jag ska dessutom försöka slå min farbrors tid. Inte bästa förutsättningarna då man varit sjuk i 1,5 veckor och har slemhosta, men har märkt att så fort jag är utomhus blir hostan bättre än om jag är inomhus. Så det är ju positivt i alla fall! Dessutom är vattnet uppe i 18 grader, så tror absolut att det kommer bli en härlig simtur! Håll tummarn för oss!
Kvällen innan avfärd
Har ni varit icke frisk i en vecka. Började med halsont som gick över i lätt feber och förkylning, vidare in i bihålorna och nu har jag världens värsta slemhosta. Slemmet har lagt sig lite men hostan kvarstår. Låter inte vackert. Men jag känner mig ändå rätt så pigg, eller inte vidare sjuk i alla fall.
Igår var jag i alla fall iväg och handlade en ny supersnabb och så snygg baddräkt! Tänkte att huvudet och kroppen blir lite extra sporrade att skynda på mitt tillfrisknande. Var dessutom på Apoteket för att köpa mer nässpray då mina höll på att ta slut. 3 olika nässpray blev det för 380:-! Nog kan man ta betalt för nässpray alltid...
Går förutom på min gamla vanliga bricanyl även på bisolvon och acetylcystein vilket är slemlösande alltihopa. Och när acetylen tog slut idag så fick jag ringa ÄHC för nytt recept på det. Och tack och lov fick jag ett utskrivet! Annars brukar läkarna nuförtiden vara väldigt restriktiva till att skriva ut acetyl, vet inte varför dock.
Dessutom skickade mamma ner neem till mig med svägerskan igårkväll. Det är typ mald bark och smakar perkele! Så vidrigt att jag blandar det med kräm i stället för vatten och har en klädnypa för näsan för att kunna få ner det utan att spy. För jag har tomkräkts och hulkat mer än en gång sen igårkväll. Fy tusan. Blir att ta sista dosen ikväll för sen är det slut. Vet däremot inte om det har haft så stor betydelse.
En sköterska på jobbet tipsade om att gurgla saltvatten, så det har kokats i afton och gurglats. Sist men inte minst så började jag ta rinexin idag också. Trodde i förra veckan att det skulle släppa i bihålorna, det brukar göra det efter några dagar. Men nu har det blivit värre så det var tur jag hade kvar en halv kartong här hemma. Och jag kan lova att det har redan börjat ge effekt! Jag som inte har haft någon tillstymmelse till rinnsnuva har nu ikväll fått gå och snyta mig och torkat snoken flera gånger för att det rinner. Så förhoppningsvis ska rinexin göra susen och hinna öppna upp bihålorna innan lördag.
Så just nu går jag på rätt många mediciner: Bricanyl, Pulmicort, Rinexin, Bisolvon, Ipren, Alvedon, Otrivin comp, Nasonex, Nozoil, Acetylcystein, neem och saltvatten. Bara 10 läkemedel och 2 naturläkemedel. BLI FRISK NU!
