Idag har vi varit i Sälen för att hämta ut nummerlappar och langningspaket, lämna skidorna på vallning och shoppa lite Vasaloppskläder. 

Nu är klockan 20:30 och alarmet ringer före 3! Jag fattar inte hur vi ska vara så få i oss frukost vid 3:30 och sedan dricka 7 dl kolhydratsdryck fram till kl 6 ungefär. Starten går 7:00 och vi hoppas kunna vara i så god tid att vi får starta hyfsat långt fram i ledet.

Wish me luck och så ses vi på andra sidan!

Vad innebär en kolhydratladdning då? I det här fallet är det rätt enkelt. Jag beställde ett färdigt paket från Pölder Sport. I det är det färdiga potionspåsar som man helt enkel blandar ut med vatten och dricker.

Man börjar tre dagar innan loppet. Dom två första dagarna dricker man en påse på fm och en på em. Dagen innan loppet dricker man en på morgonen, en till lunch och på em/kvällen dricker man en annan sorts påse som förutom kolhydrater även innehåller electrolyter för att få upp salthalten. Morgonen loppet går dricker man den sista påsen med electrolyter och sen är det bara att tuta och köra!

En påse innehåller lika mycket kolhydrater som tre (!!) portioner pasta! Så det känns betydligt lättare att dricka två påsar à 8dl om dagen än att äta sex portioner pasta. Lite dyrare kanske men då slipper man må illa plus att man vätskar upp kroppen samtidigt, en annan viktig faktor för att loppet ska gå enklare att genomföra. Enda nackdelen, speciellt då man sitter i en bil i 12h, är alla toabesök!

Förra söndagen hade vi bokat ihop med två kompisar att se Fifty shades of Grey efter Andörjan. Tyvärr var Christian tvungen att fara och jobba, tur man har en mamma som ställer upp! Så jag, mamma, Kim och Daniel for iväg och såg filmen. Det var mycket folk och stämningen var hög!

 

Den första var Läkerols nya pastill med smak av salt karamell. Vilket var en stor besvikelse. Den smakade vid första smacket karamell, sen övergick den till att mest smaka lakrits, eller en blandning av lakrits och lite karamell. Och läser man på baksidan på innehållsförteckningen så innehåller den både salmiak och lakritsextrakt. Och fläderblomsextrakt, vad då den tillför i det hela. Så jag blev riktigt besviken.

Nä, tummen ner för båda dessa nyheter. Kom med något bättre bästa gång! Typ, en chokladkaka med geléhallon i eller så! Typ som Ploppen som fanns med smak av geléhallon, den gillade jag skarpt!

Hallå alla där ute, hör upp! Om ni känner för att skicka en peppande tanke när jag åker Vasaloppets Öppet Spår nästa söndag den 1 mars så skicka INTE sms! Dom kommer jag inte ha tid att läsa av under loppet, utan vill ni smsa får ni göra det dagen innan eller efter loppet.

 

 

MEN, jag vill ju gärna ha peppande ord från mina nära och kära under loppets gång, så vad göra?! Det finns en lösning på problemet! Gå in här --> Vasaloppshälsningen och skicka en hälsning till mig! Mitt chip läses av då jag närmar mig någon av skyltarna och plopp! Så kommer det upp en hälsning till mig! Bra va!

 

Hämtade upp en otroligt nervös Zara som inte riktigt visste vad hon höll på med. Åkte iväg till Kanis och skulle hämta ut nummerlapparna. Jag fick ut min utan problem men Zaras var registrerad som ej betald, så vi skulle få till efteranmälan för att få ut hennes. Det tog ett tag innan vi hittade rätt stuga, dåligt skyltat, men där kunde hon visa att den var betald, bara det att hon hade glömt skriv sitt namn i betalningen.

 

När vi hade fått våra nummerlappar fick vi till värmestugan och började ladda upp, hade med mig ägg och riskakor. Åt i godan ro och 20min innan start började jag byta om till pjäxor och rätt skidkläder. Helt plötsligt var det 4min kvar till start och då först fick jag bråttom! Gick ut, tog skidorna och sprang till starten. Hann precis få av grejen som håller ihop skidorna och stoppa ner dom i vätskebältet då starten går. Jag stod inte ens på skidorna! Snabbt på med dom och så iväg! Stavarna tog jag på i farten och sedan var det bara att åka och följa med strömmen!

 

 

 

Första varvet gick bra och Zara låg tätt bakom mig hela tiden. Ja, man åker alltså tre varv, ca 13,3km per varv. När vi kom in till Kanis för värvning åkte hon om mig då jag drack min första energigelé. När hon sen stannade efter spåret för sin energipåfyllnad åkte jag om henne igen. Hon följde mig sedan tätt i hasorna. Lyckades "skaka av" mig henne men så fick jag skär och kraschade huvudstupa i en nerförsbacke (där hon tydligen hade ramlat första varvet) så då åkte hon om mig igen. Redan där och då kände jag att krafterna började sina, men jag ville inte ta min andra energigelé redan då, för hur skulle jag då orka sista varvet? Så jag kravlade mig upp och kämpade vidare. 200m innan sista varvningen intog jag sista energin men jag kände att det skulle bli ett tufft varv.

 

 

Första kilometrarna såg jag Zaras rygg hela tiden, men min energi var totalt i botten så avståndet ökade och jag orkade inte hålla jämna steg med henne längre. Jag var grinfärdig hela sista milen, jag orkade knappt staka och diagonalåkte mestadels. Som tur var hade jag bra vallade skidor och orkade ändå hålla lite teknik så jag diagonalåkte ändå rätt snabbt.

Sista uppförsbacken grinade jag och kippade efter luft, tänk att man kan bli så tom på energi! Sansade mig och några minuter senare var jag i mål!

 

Grinade då jag kom i mål, fick lyckokramar och var tvungen krångla av mig nummerlappen innan jag fick hugga in på en stor kanelbulle och varm saft. Mamma tog hand om plaketten och pappa tog av mig skidorna. Det kallar jag service! Jag frågade vad jag fick för tid och mamma sa 3h och 24 min. Kollade senare på kvällen och den officiella tiden blev 3:24:19! Hade sagt innan att under fem timmar men gärna mellan 4-4,5 timmar ville vi båda klara det på. Så en hel timme snabbare är ju helt fantastiskt bra! Zara kom i mål 5,5 min före mig, hatten av för henne!

 

 

Under tiden jag kom i mål pratade speakern och sa/frågade om det var uppladdning inför Vasaloppet och om det var en del av klassikern och vilket lopp i ordningen det var. Nickade och svarade med fingrarna.

Vi skyndade att packa ihop oss, för redan några minuter efter starten började jag frysa om tårna och dom var riktiga istappar innan vi hade åkt klart. Zara hade också fryst om tårna så vi skyndade hem till värmen. En snabb dusch och sen blev det middag på folkhögskolan.

 

Skulle jag inte ha känt mig bra idag skulle jag ha försökt ändra så jag skulle ha kunnat åka Örjan 20km eller Tjejmilen 10km. Men nu känner jag mig ju pigg så jag satsar på alla 40km! Tänker som så att det är bättre att köra hårt och är det då en förkylning som lurar så bryter den ut nu till veckan. Då hinner jag bli frisk innan Vasan! Skulle jag inte ha åkt i morgon kanske jag skulle få gå och dras med något som inte riktigt vill bryta ut och gör det några dagar innan den stora dagen. Det om något vore katastrofalt! Så, jag åker i morgon och hoppas att det går bra och att kroppen är frisk!

Vaknade dessvärre med halsont i morse. Det gör bara ont på ena sidan i halsen och bara då jag sväljer. Men jag riskerar ingenting så det blev vila idag. Mår i övrigt helt toppen så förstår inte varifrån det kommer?!

Jag sprayar coldzyme, dricker te och vatten och smaskar zyx. Jag hoppas innerligt att det är borta senast lördag morgon!

Många säger att har man feber eller ont i halsen ska man absolut inte träna! Medan andra hävdar att har man ont i halsen men mår bra i övrigt så kan man träna. Nu räknas väl inte ett 40km långt lopp som vanlig träning, men jag behöver ju inte åka gärnet. Jag får väl satsa på att bli sist! Fast, det har jag ju som satsat på tidigare också. Jag och svägerskan slåss ju som om sistaplatsen! Typ.

Nä men, hoppas jag vaknar imorgon med snäll hals. Skidorna är då inlämnade på vallning idag så imorgon efter jobbet får jag hämta dom. Jag hoppas du hör det halsen! Bli frisk, för jag planerar att åka skidor. Då får du vara med eller ej, jag bryr mig inte!!

Jag har haft rekordet under en längre period, där min tid var strax över 35 minuter och ett snitt på 5:24min/km.

I måndags kväll var Zara iväg och totalt krossade min tid! Hon var 4 minuter snabbare än mig!! Tänkte att nu var jag körd, det där fixar jag aldrig!

Igår var jag iväg på kvällen för att göra ett försök, men isiga och skräpiga spår gjorde sitt, lägg därtill på en kraftig blåst! Motvind både uppför och utför. Ingen tid att hurra för men 37 min var jag nöjd över med tanke på förutsättningarna.

Ikväll var jag iväg på ett nytt försök. Det kändes inte bra för uppförsbackarna gick långsamt och jag kraschade två gånger, såklart i nerförsbacke med sväng. Så man tappade ju all "gratis"fart man hade plus den tiden det tar att ta sig upp dessutom. Trots allt detta får jag en otroligt bra tid!

Imorgon blir sista turen innan söndagens skidtävling. Blir en lugn tur, lite drygt milen skulle jag tro. Sedan blir det vila fredag och lördag, bara mysa och äta gott, tanka energi och ladda upp. Blir jäkligt spännande det här!

Jag lyckades även med konststycket att lära mig virka stolpar igår! Tummen upp för mig! Ville göra ett litet hjärta så googlade fram en beskrivning och hittade en som verkade lätt. Men då bågarna på hjärtat var gjort av stolpar var det bara att googla fram hur man gör stolpar. Inte så svårt visade det sig.

Var dessutom in på bibblan idag och lånade hem en stor tjock bok, "Stora boken om Virkning" heter den. Fanns mycket fina och bra bilder och beskrivningar hur man virkar olika mönster och stolpar och maskor och en massa saker. Måste testa en grej där sen, synd bara att den beskrevs som Avancerad.

Dessutom var jag på Coop och handlade garn, så när dom små rosa ugglorna är klara ska jag bege mig på den stora ugglan! Det blir en utmaning! Hittade även ett garn som växlar mellan lila och vitt hela tiden, tänkte det kan nog bli en intressant uggla av det!

Tanten checkar nu ut! Sov gott och gå inte ut! Klart slut!

En liten rosa uggla håller på att födas.

Tiden bara rusar förbi och nu är det bara tre veckor kvar! Om 23 dygn har jag förhoppningsvis precis tagit mig i mål i Mora. Att åka 9 mil på skidor är inte så bara, men jag intalar mig dagligen att jag ska klara det!

 

Nästa söndag kommer att bli en försmak på vad som komma skall. Då blir det att åka Andörjan, vilket är ett 40,5 km långt skidlopp. Idag åkte jag 2/3 av loppet. Planen var att åka även ett tredje och sista varv så jag skulle få ihop 40 km, men vätskan och energigelén tog slut lite fortare än tänkt.

 

Note to self: Ät en mastodontfrukost innan du planerar att åka långt igen, du kommer längre på det!

Har märkt det nu, något jag även märkte i somras då jag sprang som mest. Och det är rätt logiskt också om man tänker på det. Att man har mer energi att göra av med om man tränar på eftermiddagen än på morgonen. Men planerar man att hålla på i flera timmar gör man det gärna på morgonen för annars blir kvällen så kort.

 

Dagen resulterade i varje fall i ett träningspass i strålande solsken, ca -5 grader och 28 nya kilometrar under skidorna! Helt okej med andra ord!

 

Saker och ting blir inte alltid som man tänkt sig. För det är väl ingen som räknar med att man ska vara med i en bilolycka?!

Nu gick det lyckligtvis bra med alla inblandade, inga skador på oss mer än att hjärtat rusade iväg och man blev lite skärrad. Men bilarna fick sig en redig törn. Speciellt min.

 

Vi var på väg till Acusticum i söndags för att lyssna på en konsert med Janne Schaffer och Markus Wargh, min födelsedagspresent till Christian. Och vilken födelsedagspresent va!.. Vi körde i alla fall på Norra Ringen, vägen som går över E4 mot musikhögskolan. Precis när vi kom till avfarten/påfarten mot Haparanda och Luleå kom det en bil därifrån, såg inte oss och svängde ut. Jag vet inte om vi sa något jag och Christian men vi hann båda tänka att Nu smäller det!, han ställer sig på bromsen och sen bara pang! Plast och bildelar flyger, vi trycks in i plogkarmen och glider i den ett 10-tal meter innan vi stannar. Jag tackar gudarna för att det har snöat så mycket som det har gjort, för hade det inte varit några plogkarmar vette tusan om vi har hållit oss kvar på vägen eller om vi har åkt av. Då vet jag inte om det var det snöiga vädret som gjorde att den andra bilföraren inte såg oss, men men.

 

Vi kunde men nöd och näppe ta oss ut via förardörren för den gick inte att öppna mer än ett par decimeter. Eftersom vi satt fast i plogkarmen kunde jag inte ta mig ut där utan fick klättra över till förarsidan och krångla mig ut. Föraren i den andra bilen klarade sig också utan skador, tack och lov. Vi kollade bilarna och gick sedan in i hans bil för att byta uppgifter och rita upp vad som hände. Han tog på sig att det var hans fel, vilket det också var. Skönt att slippa bråka uti det, som sist. Medan vi gick tillbaka till min bil för att ringa bärgningen så for den andra föraren hem. Han skulle visst också på konserten men slutade ut det. Man tappar liksom suget för roliga aktiviteter.

 

Ringde efter assistans, bärgaren kom rätt snabbt, körde bilen min till verkstaden och släppte sedan av oss på OK där vi skulle få hämta ut en hyrbil. Men eftersom brorsan var på väg att hämta oss och jag skulle få låna mammas bil så avbokade vi hyrbilen. Hann med en kaffe/festis och godisbit innan brorsan kom och skjutsade hem oss.

 

 

 

I onsdags ringde verkstaden och sa att det blir att laga bilen, men han ville jag skulle göra en skadeanmälan först. Men, det har jag ju gjort! Kollade upp det och sa till verkstadskillen att jag borde höra av försäkringsbolaget under dagen, det kunde ta 1-2 dagar för dom att behandla mitt skadeärende. Då sa han att det var lugnt. 10 minuter senare får jag mail om att skadeanmälan har gått in och jag har nu ett skadeanmälningsnummer. Skönt! Så nu är det bara att vänta några veckor innan bilen är klar. Och vänta på att försäkringsbolaget hör av sig igen och berättar att det var den andra förarens fel så jag slipper stå för självrisken på 3000:-.