Kolhydratladdning
Nu börjar det vara på allvar det här! I skrivande stund sitter jag i bilen på väg söderut, destination Dalarna och Vasaloppet! Om två dagar står jag där ute i skogarna och åker på myrarna, sträckan som Gustav Vasa en gång åkte för flera hundra år sen.
Eftersom jag gick in i väggen under Lidingöloppet så tänkte jag undvika det under Vasaloppet och har därför köpt ett langningspaket med massor av energi. Och det var därför jag köpte med mig två energigeleér till Andörjan, men det räckte inte långt och jag slog i den beryktade väggen än en gång. För att slippa det nu under Vasaloppet så har jag, förutom langningspaketet, även köpt mig ett kolhydratpaket. Så nu ska kolhydratförrådet fyllas till max! Jag gör allt för att slippa väggen! Ska se till att dricka mycket vätska och blåbärssoppa i depåerna också.
Eftersom jag gick in i väggen under Lidingöloppet så tänkte jag undvika det under Vasaloppet och har därför köpt ett langningspaket med massor av energi. Och det var därför jag köpte med mig två energigeleér till Andörjan, men det räckte inte långt och jag slog i den beryktade väggen än en gång. För att slippa det nu under Vasaloppet så har jag, förutom langningspaketet, även köpt mig ett kolhydratpaket. Så nu ska kolhydratförrådet fyllas till max! Jag gör allt för att slippa väggen! Ska se till att dricka mycket vätska och blåbärssoppa i depåerna också.
Vad innebär en kolhydratladdning då? I det här fallet är det rätt enkelt. Jag beställde ett färdigt paket från Pölder Sport. I det är det färdiga potionspåsar som man helt enkel blandar ut med vatten och dricker.
Man börjar tre dagar innan loppet. Dom två första dagarna dricker man en påse på fm och en på em. Dagen innan loppet dricker man en på morgonen, en till lunch och på em/kvällen dricker man en annan sorts påse som förutom kolhydrater även innehåller electrolyter för att få upp salthalten. Morgonen loppet går dricker man den sista påsen med electrolyter och sen är det bara att tuta och köra!
En påse innehåller lika mycket kolhydrater som tre (!!) portioner pasta! Så det känns betydligt lättare att dricka två påsar à 8dl om dagen än att äta sex portioner pasta. Lite dyrare kanske men då slipper man må illa plus att man vätskar upp kroppen samtidigt, en annan viktig faktor för att loppet ska gå enklare att genomföra. Enda nackdelen, speciellt då man sitter i en bil i 12h, är alla toabesök!
Andörjan
Igår var det så dags för Andörjan. 40km på skidor och en försmak på vad som komma skall. Vaknade upp till ett kallt Älvsbyn, men på hemsidan kunde man läsa att det skulle köras som vanligt. Så det var bara att äta gröt och klä sig varmt. Christian frågade innan vi for och hämtade Zara om jag var nervös och taggad, men jag kände ingenting. Kändes som en helt vanlig morgon. Hade ju samma känsla vid Lidingöloppet.
Hämtade upp en otroligt nervös Zara som inte riktigt visste vad hon höll på med. Åkte iväg till Kanis och skulle hämta ut nummerlapparna. Jag fick ut min utan problem men Zaras var registrerad som ej betald, så vi skulle få till efteranmälan för att få ut hennes. Det tog ett tag innan vi hittade rätt stuga, dåligt skyltat, men där kunde hon visa att den var betald, bara det att hon hade glömt skriv sitt namn i betalningen.
När vi hade fått våra nummerlappar fick vi till värmestugan och började ladda upp, hade med mig ägg och riskakor. Åt i godan ro och 20min innan start började jag byta om till pjäxor och rätt skidkläder. Helt plötsligt var det 4min kvar till start och då först fick jag bråttom! Gick ut, tog skidorna och sprang till starten. Hann precis få av grejen som håller ihop skidorna och stoppa ner dom i vätskebältet då starten går. Jag stod inte ens på skidorna! Snabbt på med dom och så iväg! Stavarna tog jag på i farten och sedan var det bara att åka och följa med strömmen!
Första varvet gick bra och Zara låg tätt bakom mig hela tiden. Ja, man åker alltså tre varv, ca 13,3km per varv. När vi kom in till Kanis för värvning åkte hon om mig då jag drack min första energigelé. När hon sen stannade efter spåret för sin energipåfyllnad åkte jag om henne igen. Hon följde mig sedan tätt i hasorna. Lyckades "skaka av" mig henne men så fick jag skär och kraschade huvudstupa i en nerförsbacke (där hon tydligen hade ramlat första varvet) så då åkte hon om mig igen. Redan där och då kände jag att krafterna började sina, men jag ville inte ta min andra energigelé redan då, för hur skulle jag då orka sista varvet? Så jag kravlade mig upp och kämpade vidare. 200m innan sista varvningen intog jag sista energin men jag kände att det skulle bli ett tufft varv.
Första kilometrarna såg jag Zaras rygg hela tiden, men min energi var totalt i botten så avståndet ökade och jag orkade inte hålla jämna steg med henne längre. Jag var grinfärdig hela sista milen, jag orkade knappt staka och diagonalåkte mestadels. Som tur var hade jag bra vallade skidor och orkade ändå hålla lite teknik så jag diagonalåkte ändå rätt snabbt.
Sista uppförsbacken grinade jag och kippade efter luft, tänk att man kan bli så tom på energi! Sansade mig och några minuter senare var jag i mål!
Grinade då jag kom i mål, fick lyckokramar och var tvungen krångla av mig nummerlappen innan jag fick hugga in på en stor kanelbulle och varm saft. Mamma tog hand om plaketten och pappa tog av mig skidorna. Det kallar jag service! Jag frågade vad jag fick för tid och mamma sa 3h och 24 min. Kollade senare på kvällen och den officiella tiden blev 3:24:19! Hade sagt innan att under fem timmar men gärna mellan 4-4,5 timmar ville vi båda klara det på. Så en hel timme snabbare är ju helt fantastiskt bra! Zara kom i mål 5,5 min före mig, hatten av för henne!
Under tiden jag kom i mål pratade speakern och sa/frågade om det var uppladdning inför Vasaloppet och om det var en del av klassikern och vilket lopp i ordningen det var. Nickade och svarade med fingrarna.
Vi skyndade att packa ihop oss, för redan några minuter efter starten började jag frysa om tårna och dom var riktiga istappar innan vi hade åkt klart. Zara hade också fryst om tårna så vi skyndade hem till värmen. En snabb dusch och sen blev det middag på folkhögskolan.
Bära eller brista
Efter att ha haft ont i halsen i två dagar vaknade jag i morse utan halsont! Halleluja! Har däremot blivit lite lätt snuvig men sprayar jag nässpray och nasonex på morgonen så är jag helt symtomfri under hela dagen! Perfekt! Så i morgon blir det alltså Andörjan!
Skulle jag inte ha känt mig bra idag skulle jag ha försökt ändra så jag skulle ha kunnat åka Örjan 20km eller Tjejmilen 10km. Men nu känner jag mig ju pigg så jag satsar på alla 40km! Tänker som så att det är bättre att köra hårt och är det då en förkylning som lurar så bryter den ut nu till veckan. Då hinner jag bli frisk innan Vasan! Skulle jag inte ha åkt i morgon kanske jag skulle få gå och dras med något som inte riktigt vill bryta ut och gör det några dagar innan den stora dagen. Det om något vore katastrofalt! Så, jag åker i morgon och hoppas att det går bra och att kroppen är frisk!
Inte nu va?!
Man har ju en fantastisk timing! Hade planerat en lugnt och lite längre skidtur idag, så skulle jag vila två dagar innan Andörjan på söndag.
Vaknade dessvärre med halsont i morse. Det gör bara ont på ena sidan i halsen och bara då jag sväljer. Men jag riskerar ingenting så det blev vila idag. Mår i övrigt helt toppen så förstår inte varifrån det kommer?!
Jag sprayar coldzyme, dricker te och vatten och smaskar zyx. Jag hoppas innerligt att det är borta senast lördag morgon!
Många säger att har man feber eller ont i halsen ska man absolut inte träna! Medan andra hävdar att har man ont i halsen men mår bra i övrigt så kan man träna. Nu räknas väl inte ett 40km långt lopp som vanlig träning, men jag behöver ju inte åka gärnet. Jag får väl satsa på att bli sist! Fast, det har jag ju som satsat på tidigare också. Jag och svägerskan slåss ju som om sistaplatsen! Typ.
Nä men, hoppas jag vaknar imorgon med snäll hals. Skidorna är då inlämnade på vallning idag så imorgon efter jobbet får jag hämta dom. Jag hoppas du hör det halsen! Bli frisk, för jag planerar att åka skidor. Då får du vara med eller ej, jag bryr mig inte!!
Snabba brudar
Vet inte om jag skrivit om det tidigare, men vi har en liten "tävling" om vem som åker elljusspårets 6km snabbast. Det bar brorsan som startade den och så hakade jag och Zara på.
Jag skulle ha sagt att Zara fortfarande leder, för man startar GPSen på samma ställe, men jag har tydligen åkt 130m längre. Johan hävdar att det är snittiden som räknas, så i så fall leder jag ju nu!
Jag har haft rekordet under en längre period, där min tid var strax över 35 minuter och ett snitt på 5:24min/km.
I måndags kväll var Zara iväg och totalt krossade min tid! Hon var 4 minuter snabbare än mig!! Tänkte att nu var jag körd, det där fixar jag aldrig!
Igår var jag iväg på kvällen för att göra ett försök, men isiga och skräpiga spår gjorde sitt, lägg därtill på en kraftig blåst! Motvind både uppför och utför. Ingen tid att hurra för men 37 min var jag nöjd över med tanke på förutsättningarna.
Ikväll var jag iväg på ett nytt försök. Det kändes inte bra för uppförsbackarna gick långsamt och jag kraschade två gånger, såklart i nerförsbacke med sväng. Så man tappade ju all "gratis"fart man hade plus den tiden det tar att ta sig upp dessutom. Trots allt detta får jag en otroligt bra tid!
Jag skulle ha sagt att Zara fortfarande leder, för man startar GPSen på samma ställe, men jag har tydligen åkt 130m längre. Johan hävdar att det är snittiden som räknas, så i så fall leder jag ju nu!
Imorgon blir sista turen innan söndagens skidtävling. Blir en lugn tur, lite drygt milen skulle jag tro. Sedan blir det vila fredag och lördag, bara mysa och äta gott, tanka energi och ladda upp. Blir jäkligt spännande det här!
23 dagar kvar
Tiden bara rusar förbi och nu är det bara tre veckor kvar! Om 23 dygn har jag förhoppningsvis precis tagit mig i mål i Mora. Att åka 9 mil på skidor är inte så bara, men jag intalar mig dagligen att jag ska klara det!
Nästa söndag kommer att bli en försmak på vad som komma skall. Då blir det att åka Andörjan, vilket är ett 40,5 km långt skidlopp. Idag åkte jag 2/3 av loppet. Planen var att åka även ett tredje och sista varv så jag skulle få ihop 40 km, men vätskan och energigelén tog slut lite fortare än tänkt.
Note to self: Ät en mastodontfrukost innan du planerar att åka långt igen, du kommer längre på det!
Har märkt det nu, något jag även märkte i somras då jag sprang som mest. Och det är rätt logiskt också om man tänker på det. Att man har mer energi att göra av med om man tränar på eftermiddagen än på morgonen. Men planerar man att hålla på i flera timmar gör man det gärna på morgonen för annars blir kvällen så kort.
Dagen resulterade i varje fall i ett träningspass i strålande solsken, ca -5 grader och 28 nya kilometrar under skidorna! Helt okej med andra ord!
Inte lökar jag nå när jag tränar, inget alls...
Tid för vila
Just nu ligger jag i skidvila. Söndag var en planerad vilodag eftersom jag var på fest och faktiskt drack i lördags! Det var jobbigt att inte få fara ut och åka i söndags då det var sådant toppenfint väder!
Igår blev också till en vilodag då jag hade fått en massagetid direkt efter jobbet. Hon masserade ut några knutar och tryckte lös några upphakningar. Det är bra att gå till en massör ibland, för även fast man inte känner att man har ont så hittar dom saker som borde rättas till. Hon hittade två eller tre ställen längs ryggraden där det gjorde jätteont då hon klämde där. Så tryckte hon till ryggen och vips var det borta! Så det var välbehövligt!
Idag fyller världens bästa mamma år så efter jobb blev det kalas i Vidsel. Hade funderingar kring om jag skulle fara ut och åka nu ikväll eller inte, men efter att ha ätit en semla för mycket så mår jag inte bäst just nu. Det blir alltså vila idag också. Men jag intalar mig att kroppen behöver några dagars sammanhängande vila. För då är kroppen redo för massa skidåkning i helgen i stället!
Igår blev också till en vilodag då jag hade fått en massagetid direkt efter jobbet. Hon masserade ut några knutar och tryckte lös några upphakningar. Det är bra att gå till en massör ibland, för även fast man inte känner att man har ont så hittar dom saker som borde rättas till. Hon hittade två eller tre ställen längs ryggraden där det gjorde jätteont då hon klämde där. Så tryckte hon till ryggen och vips var det borta! Så det var välbehövligt!
Idag fyller världens bästa mamma år så efter jobb blev det kalas i Vidsel. Hade funderingar kring om jag skulle fara ut och åka nu ikväll eller inte, men efter att ha ätit en semla för mycket så mår jag inte bäst just nu. Det blir alltså vila idag också. Men jag intalar mig att kroppen behöver några dagars sammanhängande vila. För då är kroppen redo för massa skidåkning i helgen i stället!
Imorgon hoppas jag hinna ta mig ut, om inte innan så efter jobbet. Men då får det bli en snabb tur eftersom lyset släcks 22:30.
Snabba vesslan
För någon vecka sen drog brorsan elljusspåret på en hyfsat bra tid.
Bra glid, bra fäste och en trött men lycklig Lotta efteråt!
Förra veckan gjorde svägerskan en riktigt bra tid på samma sträcka!
Igår gjorde jag den bästa tiden! Med en liten felåkning dessutom men jag ska inte skryta!
Bra glid, bra fäste och en trött men lycklig Lotta efteråt!
Valladrottningen
Glömde ta kort på mitt fina vallaställ. Åkte till Vidsel efter jobbet idag så då passade jag på att utnyttja garaget att skita ner i. Är inte kul att glidvalla i lägenheten med allt bos (pitemål för skräp) som blir.
Vallastället bestod i dom två saker i hela garaget jag kunde använda, två stolar varav en på hjul! Inte det mest optimala men jag lyckades! Belagen är då inte vita längre och jag har bytt ut tejpen. Den hade verkligen nötts bort på kanterna, främst baktill. Så det ska bli intressant att se imorgon om det blir någon skillnad i både fäste och glid.
Samlar mil
Jag åker och åker. Och så åker jag lite till. Dagens tur blev den längsta, inte i tid men i sträcka! Glatt överraskande var det att se hur snabbt jag hade åkt, då det inte alls kändes som att det gick så snabbt. Har fortfarande inte glidvallat om skidorna, något jag borde ha gjort för länge sen. Men kanske i morgon eller på måndag. Annars får jag nog lämna in dom så det faktiskt blir gjort! Och så börja använda en sorts glidvalla jag skulle få låna av Christian. Man stryker på den inför varje tur typ. Låter rätt praktiskt!
9 pass på dessa två veckor som året varat har blivit 13 mil! Om man jämför med decembers futtiga 7 mil så är det ju helt fantastiskt bra! Blir intressant att se vad övriga två veckor kan komma att resulteras i!
9 pass på dessa två veckor som året varat har blivit 13 mil! Om man jämför med decembers futtiga 7 mil så är det ju helt fantastiskt bra! Blir intressant att se vad övriga två veckor kan komma att resulteras i!
Vilse på Ormberget
Det är inte lätt att vara byfåne när man kommer till en storstad. På Kanis finns det praktiskt taget bara ett enda spår, så det är svårt att åka fel. På Ormberget finns det enligt skidspår.se 18(!!!) olika spår.
På ett sätt var det bra skyltat, det var skyltar som visade spårlängd, vilken färg det spåret hade och vilken position man just då befann sig i. Så vill man följa spåret som jag följde, det rosa som var 7km, var det inga problem.
Jag startade en knapp kilometer från där Christian bor på Hertsön, det finns ett spår som går från Hertsön via Lerbäcken och till Ormberget. Så långt var allt frid och fröjd. När jag kom fram till övriga spår åkte jag nog först i fel åkriktning ett par hundra meter, men så hittade jag ett spår med rätt åkriktning. Det visade sig vara Rosa 7km spåret. Ja, men det blir ju perfekt tänkte jag. 2,2km från Hertsön, 7km på rosa spåret och sen 2,2km tillbaka till Hertsön.
Åkte på, kom fram till stadion och åkte vidare. När jag nästan (tror jag) hade åkt de 7km började jag försöka hitta Hertsöspåret igen. Åh, där finns ett rött 2,2km spår! Det följer jag! Åkte men var rätt snabbt tillbaka på stadion igen. Fortsatte en bit innan jag försökte googla fram en karta på skidspåren. På skidspår-appen skulle Hertsöspåret va svart/lila. Men det fanns inga sånna spårbeteckningar! Hujedamig! Åkte en bit till och hittade ett spår som kunde ha lett mig rätt. Lyckligtvis kom det en man i spåret som jag frågade. Så det var bara att vända och fortsätta åka en bit till därifrån jag kom. Då skulle det komma ett korsande spår och ett som ledde till höger, någon typ av trevägskorsning fast för skidspår. Där vek jag av och 10 m in på spåret satt en skylt där det stod Hertsöslingan 2,2km. Äntligen! Så åkte den och kom slutligen fram till bilen. Tack för det!
Så det jag menar med delvis bra skyltat är att ska du följa spåren som går runt Ormberget är det bra skyltat. Men att det inte finns vettiga kartor med färgmarkerade spår tycker jag är dåligt! Och att det inte satt en skylt där det stod att skulle man mot Hertsön skulle man ta höger här tycker jag också var dåligt. Tror jag hade åkt förbi den där korsningen en sväng i mitt förvirrade tillstånd, men då det inte fanns en skylt som visade vägen visste jag ju inte att jag skulle vika av just där.
Nåja, övning ger färdighet och nästa gång hoppas jag hitta tillbaka! Hade jag parkerat bilen på stadion hade det ju inte varit några problem alls att hitta, dit leder ju som alla spår. Men att köra flera kilometrar i onödan är ju onödigt. Nä, får ge det en chans till! Då satsar jag på det gröna 10km spåret!
Skidor på hög höjd
Det blir mycket skriv om skidor nu, men det är mest det jag gör just nu. Åker skidor.
Skrapade ihop 2 mil! Tog 2h 40min och jag var rätt mör efter det.
Igår var det dags för ett långpass. Då dom hade dragit upp hela spåret nu så drog jag iväg på det, uppför hela Kanisberget! En stigning på ca 120m!! Det tog på krafterna kan jag lova!
Skrapade ihop 2 mil! Tog 2h 40min och jag var rätt mör efter det.
Men tokig som man är så följde jag brorsan och simmade 2,5h efter jag hade åkt klart! Blev bara 750m för efter det var mina axlar helt slut.
Lite snabbare
Dagens skidpass gick snäppet snabbare än måndagens. Förra passet hade jag en snitthastighet på drygt 7min/km. Idag låg jag under 6:30min/km! Beror kanske på det otroligt goda fästet jag hade idag! Det gick lite trögt ibland, så trögt att jag faktiskt satte mig på rumpan en gång. Men tar det tvärstopp så gör det. Nåja, 19km till samlingen. Bara att pinna på!
Nytt år, nya vanor
Ett tag åtminstone. Ska försöka vara duktig i 8 veckor, fram tills Vasaloppet är avklarat. Sen kan jag få käka fritt en vecka eller så innan nya tag inför Värternrundan ska tas.
Blev ett litet lagom träningspass idag. 130 minuter, 18km och -15 friska grader senare såg jag ut som snömannen. I supersnabba glajjor!
Nä, men jag har levt så skräpigt nu att det är hemskt. Har fortfarande tänkt unna mig saker, men har satt ett max på 2 gånger i veckan. Och första veckan hade jag tänkt hålla mig borta från allt vad socker heter. En liten detox.
Blir även att börja göra lite storkok igen, är ju som väldigt smidigt att ha färdiga middagar i frysen. Speciellt nu när jag jobbar mer och måste börja träna långa pass. Tiden finns inte till att laga mat varje dag och att äta en Gorbys till middag efter ett jobbigt skidpass är inte optimalt på något vis.
Kommer inte bry mig så hårt om att det ska vara fettsnålt,eller kalorisnålt, vill jag käka plättar med sylt (och grädde) så gör jag det. Det blir vanlig hederlig svensk husman här. Och då ingår plättar, gräddsåser och hamburgare som maträtter!
Blev ett litet lagom träningspass idag. 130 minuter, 18km och -15 friska grader senare såg jag ut som snömannen. I supersnabba glajjor!
Engagemang?
Vet inte om jag ska kalla det galenskap eller stort engagemang, men nu har jag och svägerskan precis kommit hem från skidspåret! Riktigt härlig temperatur ute, +2 grader. Men det betyder även att vi har fått staka oss fram då isiga spår ger noll fäste.
Och nu vet vi även när elljusspåret släcker, 22:30. Det var jäkligt tur att det var månklart ute (och att vi inte var alltför långt ifrån bilen) för det är svårt att se i mörkret! Måste införskaffa en pannlampa, snarast!
Coach T
Gårdagen var ingen vanligt dag för igår fick jag finfrämmande från Skåne!
När jag var med i Lifestyle by MRR så hade båda lagen var sin lagkapten. Min lagkapten hette Elin och andra lagets kapten hette Tommy. Men behövde vi råd och tips om någonting så kunde vi fråga vem av dom vi ville, för det är ingen tävlan på blodigt allvar eftersom ingen någonsin kunde förlora!
Det hela började i alla fall efter ett antal veckor. Deltagarna började lägga ut sina förvandlingsbilder och några av oss, däribland jag, kände att vi inte presterade lika bra som alla andra, det syntes inte lika mycket på våra kroppar som på andras. Då skrev Tommy ett inlägg på vår facebookgrupp som jag verkligen tog till mig av! Det handlade om vad egentligen hela tävlingen gick ut på, att det är våran egen resa som räknas! Vi ska aldrig mäta oss mot någon annan för ingen har samma förutsättningar som en annan. Jag kunde från den dagen börja tycka om min kropp mer och mer tills jag i somras kunde älska den fullt ut! Oavsett hur den ser ut, med ett sexpack på magen eller hängande röv, så kommer jag att älska den!
Och på den vägen är det! Just nu följer jag hans resa till en Ironman nästa år och han följer mig på min resa mot En Svensk Klassiker. Jag kommenterade en bild på hans instagram för några veckor sedan om att jag tappat träningssuget men att jag skulle ta tag i mig själv igen. Han svarade att jag skulle fixa det!
La upp en bild på intagram att nu äntligen var jag igång med träningen igen, samma kväll får jag ett sms av Tommy som rörde mig till tårar! Låter kanske fjantigt, men att en människa som man aldrig någonsin har träffat, som har tusen saker själv att tänka på och ändå tar sig tiden att höra av sig, det är medmänsklighet och betyder guld för mig! Jag önskade det fanns fler som Tommy för världens skulle vara så bra mycket bättre då!
Så i fredags hörde han av sig igen och undrade vad jag skulle göra söndag på förmiddag. Han ville komma och hälsa på mig nu när han var uppe i Piteå för avslutningshelg med senaste upplagan av Lifestyle by MRR. Hur underbar är han inte?! Han kör enkom från Piteå till Älvsbyn för att han vill träffa lilla mig! Det gjorde min dag och det var superkul att äntligen få träffa min Coach T, på riktigt!
Kommer han upp till Kraft och Hälsas mästerskap till våren hoppas jag få hinna träffa han då, annars hoppas jag att jag träffar han under Vätternrundan eller Vansbrosimningen till sommaren!
Skidskola
I afton har jag haft skidskola för Zara. Medan jag bytte om i all hast så försökte jag läsa mig till vad Daniel lärde mig i våras, så jag hade något vettigt att lära ut till Zara! Min plan var som att kunna boka in han på en lektion till, men nu har han flyttat till Göteborg så det blir svårt det. Jag får hålla till godo med min egna anteckningar från lektionen tidigare.
Vad försökte jag lära Zara då? Lite teknikträning blev det väl mest. Stakning, stakning med frånskjut och diagonalåkning. Och sen måste hon lära sig hålla balansen någorlunda, så en övning för det också. Jag hoppas jag var lite pedagogisk så hon lärde sig något i alla fall. Man är långt ifrån någon expert!
När vi hade teknikat i ca 35-40 minuter så drog jag iväg på ett varv medan hon tränade vidare. Fick ihop 5,5 km totalt idag. Imorgon satsar jag på det tredubbla kanske?!
Farligt med längdskidåkning
På timmarna idag drog jag iväg till Kanis för lite skidåkning. Eller rättare sagt, mycket skidåkning! Tre varv var planen men eftersom jag inte for ut igår så blev det en straffrunda också. Så fyra varv blev det!
Förberedde redan igår för att det skulle gå snabbt och smidigt idag. Satte fast vallatejpen på skidorna och packade väskan så jag kunde fara direkt från jobbet.
Blev alltså fyra varv åkta, vilket resulterade i:
Blodvite.
Förberedde redan igår för att det skulle gå snabbt och smidigt idag. Satte fast vallatejpen på skidorna och packade väskan så jag kunde fara direkt från jobbet.
Det är en himla tur att folk inte ser hur man är klädd under skiddressen, för jag skulle nog bli utskrattad! Först och främst har jag ett par långkalsonger med windstopper-material på framsidan av benen. På det hade jag ett par vanliga underställskalsonger. Utanpå det hade jag ett par rosa 3/4 långa underställskalsonger och utanpå allt detta hade jag mina nya "fleece"shorts. Jag fryser så lätt om lår och rumpa så shortsen och windstopperkalsongerna hoppas jag ska hålla mig lite varm. Och faktiskt så var jag rätt varm! Däremot borde jag införskaffa mig ett par kalsonger i merinoull, ett tunt par. Det roligaste av allt är nästan att till dessa fyra par kalsonger så har jag bara en understöllströja på mig! Tokigt!
Blev alltså fyra varv åkta, vilket resulterade i:
• 12,7 km
• Hyfsat fäste för en gångs skull
• Ett sneskär så jag föll lite lätt
• En urspårning som resulterade i kraschlandning som i sin tur resulterade i lite lätt svullet knä och blodvite.
• En trött Lotta
Insåg medan jag åkte att om 13v kommer jag göra precis samma sak, fast i Dalarnas skogar! Helt galet vad tiden rusar iväg!
Och det innebär att jag nu när jag har åkt 2 mil totalt har (minst) 28 träningsmil kvar att åka! Vilket betyder att jag måste åka lite drygt 2 mil i veckan! Om man ser på mitt mål med 50 träningsmil i skidorna innan start så måste jag åka drygt 3,5 mil i veckan! Bara hoppas att det kommer en massa snö snart så dom kan dra upp dom riktiga spåren! Nuvarande spår är så fruktansvärt backigt och hemskt! Men det get väl bara extra träning kan man väl hoppas.
Ord är överflödiga
ÄNTLIGEN!
Vätternrundan 2015
En timme efter att jag skickade in min anmälan igår till Vätternrundan fick jag ett mail om att jag fått en plats! Tjoho!! Nu är alla grenar bokade! Äntligen! Nu slipper jag tänka på det!
Starttiden blev 21:54. Jag kommer alltså cykla hela natten! Vet inte om det är bra eller dåligt. Många verkar tycka att 2-3 tiden är bäst att starta på, men det känns otroligt jobbigt att måsta stiga upp ett par timmar efter att man har somnat. Så jag intalar mig att jag får sova middagar innan start och ändå kommer orka cykla runt! Om inte annat har jag ju ca 5h extra cykeltid jämfört med att starta mitt i natten!
När det blir vår får jag börja fara ut och cykla på nätterna, som för att vänja mig. Shit alltså! Vad har jag gett min in på?!
