Det är visst några som undrar vad bump är för något. Det är en dans från 1970-talet där man "bumpar" höfterna mot varandra. Man kan "bumpa" på flera olika sätt. Höft mot höft, axel mot axel, axel mot höft osv. Man snurrar även runt så att man kan "bumpa" exempelvis höft mot rumpa. Här ser ni ett litet smakprov.

1. Vispa äggen och häll i grädde, husk, kokosflingor och salt.
2. Rör i mjölken. Låt sedan stå ett tag då husken gör att smeten tjocknar.
3. Stek i rikligt med smör (cirka 1/2 dl smet åt gången).
4. Servera med vispad grädde och bär.

Var rädd att husken skulle ta över smak, men i stället så smakade det kokos! Riktigt gott faktiskt! Som vanliga plättar med en gnutta kokossmak.

I torsdags då jag kom hem från jobbet hade mamma anlänt. Så vi började göra i ordning middagen medan vi väntade på att lillebror skulle komma. Vi skulle nämligen ha en liten födelsedagsmiddag för mamma då hon fyllde år igår!

Vi hade en trevlig kväll där vi åt gott, spelade spel och hade trevligt! Och mattan mamma fick blev hon jätteglad över!

Grattis mamma!

Här är man fortsatt inte frisk. Gillar inte att säga att jag är sjuk, för det är jag inte riktigt. Men jag är inte frisk heller.

Hostar fortfarande, får ont i halsen av det. Fullt i bihålorna men är inte det minsta snorig. Ögonen är geggiga på morgonen. Tungandad, trots astmamedicin. Helt orkeslös.
Blir att ringa ÄVC imorgonbitti och hoppas man får en tid hos en vettig läkare man förstår vad hon/han säger. Blir även att ringa och avboka servicen på bilen, kan inte vara i Piteå samtidigt som jag förhoppningsvis ska vara på ÄVC.

Har haft en mysig helg med mor och far i Kåbban. Började lördagen med att tvätta ur mina geggiga ögon kl 4:40 på morgonen. Sov sedan till 9:30 då jag fick göra om ögontvätten. Ett besök på nya affären innan vi tog en fika i Kitajaur (?). Tillbaka i husvagnet såg jag och mamma på Medium medan pappa arbetade ute. Sedan testade vi alla nya spel vi köpte i måndags. Sequence och Skip-Bo blev favoriterna! Scrabble Dash gillade inte mamma och Razzle var kul, men det var svårt att se bokstäverna i kuben.
Tacos till middag följt av dusch, mer spel och TV-tittande.


Sequence, riktigt kul spel!

Idag har vi inte gjort mycket annat än vad vi gjorde igår. Åt blöta till middag då vi kom hem, mums! Sett på TV sen jag kom hem till Älvsbyn, och nu hade jag tänkt se filmen som går på 4an ikväll, The Happening. Får väl se om den är bra eller inte.


Fascinerad över att istapparna hänger snett!

Svar till Erica: Har beställt alla dom grejerna på runns.se, en sida med massor av sött och kul! Så en fråga till dig, vem är du?

Vi var alla till kyrkan idag då dom skulle läsa upp morfars namn som en av dom som gått bort senaste veckorna. Jag vet att han inte finns längre men har samtidigt så svårt för att förstå det. Kändes så konstigt när prästen sa Arne Holmberg, i en ålder av 83 år, 6 månader och 15 dagar. Det var jobbigt att höra det, det är som att det blev mer verkligt. Börjar gruva mig för begravningen, kommer bli en väldigt jobbig dag. Det känns inte som att jag kommer förstå att det är han som ligger där i kistan, även fast jag vet det. Jag har sett det med egna ögon, jag har sett han ligga där i kistan. När ska den känslan försvinna? När ska man börja förstå? Har läst på flera sidor att man är chockad första dagarna och har svårt att förstå vad som har hänt. Men det har gått 2 veckor nu, borde det inte börja sjunka in? Kommer det någonsin att sjunka in på riktigt?



När man är ledsen och behöver tanka energi så finns det bara en sak som verkligen hjälper. Och det är dom två finaste små flickorna som finns! Där finns bara ren glädje! Ingen sorg.
Efter att högmässan var slut så gick jag, Isabelle och lillebror fram och tände var sitt ljus för morfar. När vi kom hem frågade Johan vad Bella hade gjort i kyrkan idag. Tänt ett ljus. För vem då? frågade jag då. Gammelmoffa! Hon vet att gammelmoffa har dött, även om hon inte förstår vad det innebär.
Bara några dagar efter att det overkliga hade hänt satt jag med Bella i knät och hon tittade på mina bilder på mobilen. Då kom det fram en bild på morfar, så jag frågade om hon visste vem det var. Gammelmoffa. Han har dött. Så även fast hon är liten och inte förstår, så vet hon.



Blev ett lite ostrukturerat inlägg men så blir det när tankarna inte är i ordning. Och jag förstår om ni är less på att läsa om min morfar, men dom här inläggen skriver jag mest för mig själv. Då jag en dag tittar tillbaka vill jag veta hur jag tänkte och kände under den här tiden. Jag tror och hoppas att ni har överseende med det.